För fem år sedan, 2008, blev Freddy Karlberg, elev på Södra skolan i Motala, framröstad som skolans lucia. Då satte skolans rektor stopp för elevdemokratin genom att hävda att lucia per definition inte kunde vara en kille.

Sedan dess har många fler exempel uppmärksammats på skolor runtom i landet där elever röstat fram sin lucia, men där rektorn sagt nej på grund av elevens kön.

”Att förstöra elevernas upplevelse av en annan liten tradition vi har, som heter demokrati, var tydligen inget problem?” skrev Martina Jarminder, ledarskribent i Skånskan, angående ett sådant fall i Lund år 2011. I just det fallet vek sig dock rektorn, och Sepehr Gharanfoli fick gå genom Östratornsskolans gymnastikhall med ljus i sitt hår.

Det mest etablerade exemplet på normbrytande luciautnämning kommer dock från Finland. I Pargas svenska gymnasium, som ligger i sydvästra Finland, har eleverna sedan mer än tjugo år tillbaka alltid röstat fram en manlig lucia. Detta för att vara mer i takt med tiden, berättar Rebecka Sretenovic, elev på skolan, för den finska nyhetskanalen Yle.

– Om vi tänker historiskt så har till exempel de flesta regenter varit män, men nu för tiden har vi kvinnliga regenter, så varför kan vi inte bryta även den här traditionen, med kvinnlig lucia?

– Jag ser det mest som en rolig grej. Det är vanligare att det är en tjej som är lucia, så detta blir en rolig omväxling. Det är ju lite roligt för oss pojkar också att få klä upp oss lite glittrigt, inflikar Mats Söderman, årets lucia i Pargas svenska gymnasium.

Och i Sverige har det lyst upp nya exempel i vintermörkret, detta utanför skolans värld. I årets julkatalog från ICA poserar en överlycklig pojke framför kameran i sin nya luciaklänning. I år öppnade också Göteborgs stad upp för män att kandidera som stadens lucia, eftersom omröstningen gjordes utifrån enbart på bilder på läpparna, där det inte gick att urskilja vare sig kön, ålder eller hudfärg på kandidaterna.