Startsida - Nyheter

Minnas för att utvecklas

När José Mujica, den pragmatiska presidenten för det sekulära Uruguay som får beröm av påven, ska locka världens investerare kommer mänskliga rättigheter inte upp på dagordningen. Och på hemmaplan preskriberas nu militärens brott under diktaturen. Ana Valdés påminner om motståndet mot glömskans och förnekelsens politik.

Den uruguayske presidenten José Mujica flög 50 000 kilometer på en Eriksgata som många ansåg våghalsig. Den 78-årige gamla gerillakämpen ville besöka Kina för att garantera kinesiskt stöd för Uruguays stora och viktiga infrastrukturella projekt, en djuphamn vid Atlanten och järnvägar som ska byggas för både passagerare och lasttrafik.

På vägen till Kina hann Mujica med ett besök i Spanien och ett i Italien. Både det spanska kungahuset och påven var värdar för middagar och mottagningar. Den ateistiska republikanen med en pragmatisk syn på världen kom hem till Montevideo med avtal och löften. Han garanterade de utländska investerare som han mötte ett tryggt socialt klimat och en regering som kommer att satsa på Uruguay som paradis för investerare som söker generösa skatteregler och utbildad arbetskraft.

Brotten skulle aldrig preskriberas

Trots att både kvinnogrupper och miljöaktivister krävde att Mujica skulle ta ställning för ett fritt Tibet och för yttrandefrihet i Kina nämndes ingenting av detta i de officiella samtalen.

För den realpolitiker som Mujica är har Kina inte gjort sig skyldigt till någonting och det är bara att ta emot när kineser erbjuder både pengar och know how.

Påven berömde Mujicas försoningspolitik som inte polariserat landet och som i praktiken benådat många för de brott som begicks under den uruguayska diktaturen på sjuttiotalet.

Just nu är domaren Baltasar Garzón på besök i Uruguay och han är mycket kritisk mot vad den uruguayska högsta domstolen beslutade för två månader sedan, att låta preskribera de flesta brott som begicks av militärerna. Dessa brott, som riksdagen beslutade att aldrig låta preskriberas eftersom de var brott mot mänskligheten, är numera borta eftersom domstolen ansåg att de var vanliga brott.

Deras policy är glömskan och förnekelsen.

Lovar vara obekväma

Stora demonstrationer har pågått länge i Montevideo och domarna anklagas för partiskhet och för att stå militärerna nära.

En av domarna är också en hög medlem av frimurarorden och konspirationsteorierna flödar, traditionellt har militärerna, domarna och frimurarna samarbetat med varandra i åratal.

I det sekulära Uruguay har frimurarna spelat en väsentlig politisk roll och många av landets presidenter tillsattes och valdes med stöd av frimurarna.

Women in Black, rörelsen som startades i Israel 1988 och som bekämpar våldet i alla sina former, förbereder en internationell kongress i Montevideo i augusti 2013. Advokaterna Therese Kogulu och Solange Cosima, som arbetar med våldtagna kvinnor i Kongo, har lovat att ställa obekväma frågor till domstolen i Uruguay. De arbetar med minnen och försoning och de säger mycket tydligt: inget samhälle i världen kan växa och utvecklas utan att minnas.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV