Förra gången var det Socialdemokraterna som föreslog att barnbidraget skulle delas lika mellan föräldrar som separerat och bara Miljöpartiet som stod bakom. De borgerliga partierna och Vänsterpartiet sade då nej.

När frågan nu behandlas igen av socialförsäkringsutskottet ser sympatierna annorlunda ut. Nu vill alliansen att barnbidraget ska delas lika mellan föräldrarna, även när de inte är överens. Och Vänsterpartiet stödjer förslaget.

”Vi i Vänsterpartiet tycker (numera) att det är rimligt att barnbidraget delas mellan föräldrarna. Vi är medvetna om att kvinnor som grupp har lägre inkomster än män men tycker inte det är via barnbidraget vi förändrar denna orättvisa. Om den ena föräldern vid separation till exempel inte sörjer för barnet på lika villkor ska det förstås kunna ändras.” förklarar Wiwi-Anne Johansson som är ledamot i socialförsäkringsutskottet.

Källa till konflikt

Socialdemokraterna har inte ändrat ståndpunkt, vilket innebär att det redan finns en stor majoritet för regeringens förslag, men Miljöpartiet har svängt i frågan och motionerar som enda parti för att riksdagen ska avslå motionen.

Enligt MP:s ledamot i socialförsäkringsutskottet, Gunvor G Ericson, är partiet i grunden positivt till att barnbidraget delas lika. Men såsom propositionen är konstruerad – att barnbidraget ska delas lika även mellan föräldrar som inte är överens, kommer enligt MP att verka konfliktdrivande.

Den risken är det flera remissinstanser som pekar på, däribland LO, Familjerättssocionomernas Riksförening (FSR) och juridiska fakulteten i Lund och Sophia Löfgren, generalsekreterare i Sveriges Makalösa föräldrar, beskrev redan i somras reformen som förhastad i en debattartikel i Feministiskt Perspektiv. Hon konstaterade att föräldrar som är överens inte har några problem med att fördela barnbidraget lika. Därmed anser hon att regeringens modell blir en pekpinne till de föräldrar ”som inte får det att fungera”, en källa till konflikt istället för ett stöd. Och Domstolsverket föreslår i sitt remissvar en analys över en eventuell måltillströmning till de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Ökad barnfattigdom

Det är särskilt konsekvenserna för de kvinnor som har små inkomster och som har konflikter med sin före detta partner som Gunvor G Ericson är bekymrad över. Hela den ekonomiska situationen påverkas i en sådan situation. Till exempel, påpekar Ericson, går barnomsorgsavgiften som huvudregel till den adress där barnet är folkbokfört. För att fakturan ska delas krävs att föräldrarna är överens.

– Vi anser att för kvinnor som har flera barn och i realiteten tar det totala ekonomiska ansvaret, trots gemensam vårdnad, kan det i praktiken innebära ett bortfall på flera tusen kronor i månaden. Det är inte är säkert att alla vågar ta den striden, eller vet hur det ska gå till. Vi ser helt enkelt att förslaget ur ett barnperspektiv riskerar att öka på barnfattigdomen, det vill säga både försvåra för det antal barn som lever i familjer med mycket knappa ekonomiska resurser och utöka antalet utsatta barn.

Gunvor G Ericson är kritisk till att regeringen prioriterar delat barnbidrag framför mer relevanta jämställdhetsreformer som att slopa vårdnadsbidraget och genomföra en tredelning av föräldraförsäkringen som ett steg på vägen mot ett jämt uttag.