Under 2000-talet har det blivit mindre vanligt med halvsyskon. En allt större andel av barnen som föds har enbart helsyskon. Det betyder att det blir vanligare att få barn med samma partner. Det framgår i Statistiska Centralbyråns rapport Barnafödandet i nya relationer.
På 1970 och 80-talet blev det allt vanligare med halvsyskon. Om ett barn har halvsyskon så har minst en av föräldrarna barn sedan tidigare med en annan partner. Av dem som föddes 1970, och som vid födelsen hade syskon, var det var fjärde som hade minst ett halvsyskon. I början på 2000-talet låg denna andel på topp med var tredje. Nu går andelen ner igen och närmar sig 1970-talets nivå.
Under senare år har det alltså blivit mindre vanligt att få barn med flera partner. Par som fortsätter att hålla ihop har däremot ökat sitt barnafödande under det senaste decenniet.
Vanligare bland unga föräldrar
Att få barn med flera partner är vanligare bland dem som får barn i unga åldrar och bland dem med lägre utbildning. Inrikes födda har generellt en högre benägenhet att få barn med flera partner än utrikes födda. Att ha barn med flera partner är dessutom vanligare ju fler barn man har.
På 2000-talet har utbildningsnivån i befolkningen ökat samtidigt som kvinnor och män är äldre när de får barn. Även den utrikes födda befolkningen har ökat. Dessa förändringar kan till viss del förklara att det blivit mindre vanligt att skaffa barn med flera partner.
Men det finns även andra förklaringar. En sådan förklaring kan vara ökad jämställdhet i hemmet. Den ökade jämställdheten kan ha lett till starkare familjeband och det i sin tur skulle kunna leda till ett ökat barnafödande bland de par som fortsätter att hålla ihop.
I denna registerbaserade studie analyseras hur barnafödandet i nya relationer har förändrats under perioden 1970–2011. Det analyseras genom att studera antal barn som har halvsyskon när de föds. Det analyseras också genom att studera hur många av mammorna respektive papporna som får barn med flera partner. I rapporten genomförs även en fördjupad analys av utvecklingen under 2000-talet där hänsyn tas till utbildningsnivå, ålder vid första barnets födelse, föräldrarnas födelseland, typ av kommun och antal syskon.
