Föreställningen Världens lyckligaste kycklingar gör Feministiskt Perspektivs recensent Helena Brors till världens lyckligast vegan. Pjäsens mest minnesvärda gestaltning är enligt recensenten Sandströms Anna-Maria Baldi; en blonderad, botoxerad, blodtörstig predatorlesbian.
På Stengårda kycklingfarm går slentrianen sin gilla gång. Nykläckta dunbollar kastas in i fönsterlösa stallar, göds upp till deformerade broilers och slaktas vid 35 dagars ålder, förutsatt att de inte självdött av hjärtsvikt innan dess. Födas, gödas, dödas är devisen.
Bonden Peter (Anna-Lena Efverman) är en fulländad skånsk patriark; sävlig, desensibiliserad och inbilsk. Hans fru Monica (Lotti Törnros) är less på att leva i ständig repris. Hon trängtar efter förändring. Så, en natt, ringer Svensk Fågels verkställande direktris Anna-Maria Baldi (Helena Sandström) och beordrar Monica att börja blogga för branschorganisationen i egenskap av trygg, bonnig kvinna. Allmänhetens bild av industriell kycklinguppfödning måste mjukas upp.
Världens lyckligaste kycklingar en beckmörk satirrelationskomedi. Dramatikern och tillika regissösen Gertrud Larsson belyser återigen en grotesk del av vår samtid som de flesta dagligdags förtränger. I Josefin Hinders och Karin Gilles scenografi går allt i svart och kycklinggult. Kycklinggula arbetsoveraller/pyjamasar/middagsdräkter, kycklinggul tulpanavas, kycklinggult nagellack och så vidare.
Monica blir gladeligen Svensk Fågels kramgoa galjonsfigur. Kycklingbondebloggen får raskt över 1 000 besökare per dag. Äntligen är hon bekräftad. Döm då om Monicas förvåning och kränkthet den dag kommentarsfältet innehåller hela två ogillande, faktabaserade inlägg. Veganerna attackerar!
”Du kommer att klara av de här veganerna helt suveränt” säger Baldi tröstande i sitt headset, medan hon tränar med sin kycklinggul-svarta kettlebell. ”Därför att du är en fighter!”. Vederkvickt riposterar Monica de anstormande veganerna med sitt kycklinggula tangentbord, härskriande ”Ingen antibiotika! Närproducerat!”.
Ångesten, bortrationaliseringen och den bortträngda skuldkänslan anhopar i Monicas livmoder och materialiseras – Nu blir Världens lyckligaste kycklingar fantastiskt fabelartad, vilket ju är att förvänta sig av en Gertrud Larsson-pjäs. Minns Den flygande handläggaren, vari en frustrerad försäkringskassehandläggerska blir superhjältinna – Monica värper ett (till synes höns-)ägg.
Den nyblivna modern åsidosätter sin avkomma till förmån för varumärkesutvidgning och Svensk Fågel-kickoff i Stockholm. Maken Peter, däremot, uppfylls av faderskänslor och viger sitt liv åt att ruva den okläckta. Den opersonliga kycklinguppfödningen blir personlig. Allt kastas över ända på Stengårda…
Aktristrion Törnros, Efverman och Sandström spelar samtliga roller med bravur. Mest minnesvärd är Sandströms Anna-Maria Baldi; en blonderad, botoxerad, blodtörstig predatorlesbian. Svensk Fågels verkliga VD Maria Donis parodieras ampert.
Världens lyckligaste kycklingar gör er recensent lycklig över att vara vegan.