Uppdatering:
Majoriteten i Botkyrkas kommunfullmäktige röstade i onsdags kväll nej till en folkomröstning om planerna på att sälja 1 300 kommunala lägenheter i Alby. Samtidigt röstades kommunstyrelsens förslag om försäljning, som innebär att riskkapitalisten Mikael Ahlström köper lägenheterna, igenom.

1 300 kommunla lägenheter i Alby kan komma att säljas för att finansiera upprustning av miljonprogrammen. Planerna har kantats av protester och nätverket Alby är inte till salu har kämpat för att i tid samla in de 6 500 namn som behövs för att kommunfullmäktige ska ta ställning till en folkomröstning. Syftet är att stoppa utförsäljningen.

– Detta är inte en fråga om bara Alby, utan ett demokratiskt problem. Därför att vi gick den demokratiska vägen och samlade in 6 500 namnunderskrifter som politikerna uppmanade oss att göra. Men vi har blivit motarbetade hela tiden, säger Nabila Abdul Fattah.

När protesterna inleddes lugnandes kritiska röster med att köparen måste uppfylla särskilda krav. Men det har visat sig att köparen Mikael Ahlström inte lever upp till de krav som kommunen ställt, bland annat på långsiktigt ägande.

Förra veckan granskade kommunens valnämnd namnlistorna och diskvalificerade en stor del av underskrifterna. Cirka 400 underskrifter som valnämnden ansåg vara ofullständiga återlämnades i original, utan att arkiveras. Enligt lagen ska det räcka med namnunderskrift, men dessa namn diskvalificerades ändå. Utöver detta begärde nätverket ut återstående listor i efterhand och fick då reda på att sammanlagt 2 000 namnunderskrifter hade diskvalificerats.

Enligt Nabila Abdul Fattah och Emma Dominguez strök valnämnden i Botkyrka bort fullständiga namn, personnummer och adresser som stämmer.

– De får betalt för att utföra jobbet, vi gör detta på vår fritid och hittar namn som de inte orkar kolla upp direkt. Det är svårt för oss att veta om vi blir motarbetade eller om det är slarv. Hade vi inte begärt ut listorna hade vi inte sett att 2000 namn hade blivit diskvalificerade. Vi undrar även varför vi fick tillbaka både kopior och original, har de inte arkiverat? suckar Emma Dominguez

Mellan sex och åtta personer har jobbat med att gå igenom dokumenten från valnämnden.

– De verkar ha haft olika kriterier för hur de räknar namnen och vi undrar om det har med att göra att det har varit olika tjänstemän som har jobbat med namnen. Vi förstår att lagen är ny, men det borde finnas ett system som bidrar till att jobb som dessa utförs konsekvent. Nu har vi istället fått tillbaka papper med “vet ej varför de är strukna och av vem”, istället för att kolla med varandra. Hur ska vi som inte jobbar med detta veta?
frågar sig Emma Dominguez.

Nätverket kommer ändå yrka på folkomröstning. De menar att opinionen är på deras sida.

– Om vi skulle samla in namnen i dag skulle vi säkert få 10 000 namnunderskrifter, inflikar Emma Dominguez.

Emma Dominguez

För att en folkomröstning ska bli av behöver 21 av de 61 ledamöterna i fullmäktige rösta för. Alby är inte till salus strategi är att uppvakta ledamöterna, sätta så mycket press som möjligt och att mobilisera människorna i området. Nätverket kommer även att påpeka alla hinder som de har mött under hela processen.
Till människor som följer detta vill nätverket framföra en sak:

– Vakna! Var kritiska mot politiker och myndigheter. Vi har upplevt för mycket för att tro att demokratin har sin gång i Sverige. Vi trodde inte att vi skulle motarbetas när vi jobbar demokratiskt som politikerna själva har uppmanat oss.

Tullinge fick igenom en folkomröstning när de befann sig i liknande situation.

– De fick igenom stickprov på 3 000 namn, varför räknade de igenom alla våra 6 500? I Tullinge bor det vit medelklass, vi undrar om det har något med saken att göra, säger Emma Dominguez.

Hon och Nabila Abdul Fattah beskriver också hur de har tvivlat på sig själva och den demokratiska processen. De menar att politiker, presschef och tjänstemän klumpas ihop så att ingen riktigt vet vem som gör vad.

– Man börjar ifrågasätta sig själv för att man blir ifrågasatt fast man gör det som politikerna själva uppmanar oss att göra, menar Emma Dominguez.

Katarina Berggren är kommunalråd i Botkyrka för Socialdemokraterna, som styr kommunen tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. När hon kallade in till ett möte angående utförsäljningen gick kallelsen ut till de boende två dagar i förväg.

– De hade satt upp små lappar på ställen där de inte syntes så bra, och texten var bara på svenska. Det bor människor här som inte kan svenska. De hade även satt upp lapparna på vissa ställen, som om de inte ville bjuda alla utan bara vissa, säger Nabila Abdul Fattah.

Alby är inte till salu fortsätter påpeka att frågan är mycket större än lägenheterna som säljs ut i Alby. De undrar även varför det är en integratiosnminister som behandlar frågan när det är fråga om boende.

– Hade det varit i svenska områden hade det varit en bostadsminister, inte integrationsministern, säger Emma Dominguez.

Inom nätverket finns också en oro för att den privata köparen som har lovat att rusta upp de 1 300 lägenheterna inte rustar upp mer än standardrenovering, men ändå höjer hyrorna. Det är lagligt med 50 procents hyreshöjning på det sättet och hyresgästsföreningen kan inte stoppa detta.

– Politikerna botar pest med kolera och med en politik som inte är deras. Hela ens syn på politik och politisk färg sätts på prov. Om vi inte kan lita på de rödgröna, vilka kan vi lita på då?

– Dessutom undrar vi hur det kommer sig att avtal om försäljning redan hade gjorts med köparen innan folkomröstningen var klar? Hur det än blir nu lär det ligga prestige i att slutföra utförsäljningen – mer än att fortsätta med kampen för demokrati, säger Nabila Abdul Fattah.

Nabila Abdul Fattah.

I dag, den 26 juni, hålls en ny demonstration med samling i Hallunda centrum klockan 17.

– Vi hoppas att alla som läser dyker upp på den. Även medierna borde komma och inte bara rapportera när bilar brinner, säger Emma Dominguez.

Feministiskt Perspektiv har sökt kommunalrådet Katarina Berggren för en kommentar både via telefon och mejl, men får inga svar.

Hanteringen av kraven på en folkomröstning väcker frågor om medborgarnas möjligheter att påverka. Marie Demker, professor i statsvetenskap, menar att politikerna borde fånga upp chansen till dialog med medborgarna.

– Ofta upplevs till exempel en folkomröstning som medborgarnas enda möjlighet att komma till tals, men det finns också andra sätt. Om medborgarna engagerar sig politiskt, i ett parti eller en politisk organisation med demokratiska ambitioner så kan det vara mycket mer effektivt än en folkomröstning.

– De politiska partierna är ofta dåliga på att fånga upp sådant engagemang, rädda för att tappa kontrollen eller oroliga för att fattade beslut skall rivas upp. Om partierna möter medborgarna – och inte bara de som är upprörda utan alla medborgarna i politiskt arbete så säkrar man förtroendet framåt. Ibland kan kommunala partier ge bra förändringsmöjligheter, även om de sedan försvinner så har de ofta tjänat sitt syfte.

Vad tror du händer beroende på om politikerna tar hänsyn/inte tar hänsyn till kraven på folkomröstning?

– Jag tror att konsekvensen för förtroendet mellan politiker och medborgare handlar om hur medborgarinitiativen bemöts, om mötet präglas av en dialog, argumentation och respekt kan det bli bra även om medborgarna inte får igenom sitt förslag.

Marie Demker.