Den 17 september i år valde DO att avsluta ärendet och granskningen av Tunaskolan. För er som inte minns, så började det hela med att en högstadieelev, Astrid Johansson på Tunaskolan, i vintras gjorde en anmälan till DO efter att ha ifrågasatt en toalettmålning på skolan som hon ansåg trivialiserade sexuella trakasserier. Rektorn försvarade målningen med att hon ”såg den med humor”.

En dag när Astrid Johansson var hemma och sjuk gjorde en lärare på skolan en elevundersökning som kom fram till att 98 procent av eleverna inte mådde dåligt av bilden, och 99,1 procent av eleverna ville ha kvar målningen på toaletten. Resultatet sattes upp vid toalettingången med rubriken ”Elevdemokrati” tillsammans med utklippta kommentarer som ”Hur kan man på allvar bli kränkt av det här? Hur är det psykiskt möjligt?”

Nyheten om Tunaskolans obefintliga genusanalys spreds snabbt och blev riksnyhet. Astrid Johansson fick Ung Vänsters årliga feministpris, blev utsedd till Årets Wendela, och utsågs i augusti till Årets Luleåbo 2013. Toalettmålningen målades så småningom över, men rektorns förklaring till det grundades inte i att man ville ge Astrid Johansson rätt utan att skolan behövde ”arbetsro”.

Tillsyn via dokument

DO valde att inte gå vidare med Astrid Johanssons enskilda fall.

– DO tar ställning till om det enskilda fallet är ett fall som kan få stort principiellt genomslag. Alltså utifall ärendet kan ha stor effekt för samhället. DO bedömde att Astrid Johanssons fall inte var ett av de viktigaste ärendena, säger Gustav Staaf, utredare för granskningen av Tunaskolan.

Däremot valde man att göra en extra tillsyn av skolan med anledning av hennes berättelse.

– Med anledning av hennes anmälan gjorde DO en särskild granskning av skolan, så Astrid Johanssons anmälan har inte varit förgäves. Hon har gjort helt rätt i att anmäla, men DO har inte tagit ställning till huruvida hon blev diskriminerad eller inte.

Hur ser du på möjligheterna för Astrid Johansson att åstadkomma förändring när ingen, inte ens myndigheterna med tillsynsansvar kan backa upp henne?

– Hon har bidragit till att förändring sker. DO valde ju att granska skolan, vilket först inte var planerat. Som det ser ut nu lever skolan upp till kraven i diskrimineringslagen.

Hur har skolan varit tvungen att ”bevisa sig”?

– Tunaskolan har varit tvungen att skicka en likabehandlingsplan och en redogörelse för hur de aktivt arbetar för att uppnå lika rättigheter och möjligheter för alla elever på skolan.

Har man åkt dit för att se att något faktiskt händer?

– Nej. DO har möjlighet att göra verksamhetsbesök, men på samma gång har vi skyldighet att göra det så enkelt och billigt som möjligt. Skolan kom in med handlingar till DO vilket bedömdes som tillräckligt.

Olika versioner

Efter det att skolan satt upp lappen om elevdemokrati tillsammans med kommentarer valde Astrid Johansson även att göra en anmälan till Barn- och elevombudet (BEO). Enligt beslutet från BEO, som Feministiskt perspektiv tagit del av, var anledningen till Astrid Johanssons anmälan att hon ansåg sig utsatt för kränkande behandling av anställda på skolan. I beslutet framkommer det också ett ”erkännande” från skolan om att lappen om elevdemokrati tillsammans med 26 stycken kommentarer faktiskt satts upp.

Däremot hävdar skolan att lappen om elevdemokrati tillsammans med kommentarerna sattes upp i syfte att arbeta med konstanalys och för att belysa yttrandefriheten. Bildläraren ska enligt egen uppgift ha genomfört ett samtal med Astrid Johansson och även gjort en konstanalys av målningen med alla bildklasser. Astrid Johansson har enligt BEO uppgett att det inte alls förekommit något enskilt samtal mellan henne och bildläraren, att bildläraren inte har genomfört någon konstanalys i klassen, och inte heller att elevundersökningen följts upp med någon form av diskussion om yttrandefrihet.

Skolan och Astrid Johansson har alltså uppgett två olika versioner av vad som har hänt efter att lappen Elevdemokrati med kommentarer satts upp. Det som BEO varit tvungna att ta ställning till är huruvida skolans agerande varit kränkande enligt skollagen.

Ingen kränkning

Enligt skollagen är kränkande behandling ”handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkningarna kan bestå av till exempel nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiska handlingar. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara återkommande”.

Enligt BEO betraktas Astrid Johanssons fall inte som kränkande behandling. Därför togs i juni beslutet att ärendet skulle avslutas.

– Vi har tagit ställning till huruvida det förekommit kränkning av eleven. Vi har tagit beslut utifrån om de lappar som satts upp varit kränkande, och kommit fram till att det inte har förekommit någon kränkning. Vi har inte tagit ställning till vilka skolans bakomliggande syften med att sätta upp lapparna varit, säger Emmah Edström, utredare för ärendet.

Enligt skollagen, vilken ni själva refererar till i beslutet, är kränkande behandling handlingar som kränker en elevs värdighet, såsom exempelvis förlöjliganden eller nedsättande ord. Hur kan man bedöma att inte Astrid Johansson utsatts för just det?

– Det var vad vi kom fram till. Däremot har skolans agerande varit högst olämpligt, vilket vi även har skrivit i beslutet.

Öppen mobbning

David Tjeder, genusforskare (och som även skrivit ett öppet brev till Tunaskolans rektor – vilket fortfarande är obesvarat) säger att han tycker att det är förståeligt men beklagligt att DO avslutat ärendet och vill istället rikta kritik mot BEO.

– DO kan inte beskyllas för beslutet, eftersom de gör en uppföljning utifrån vad som krävs. BEO däremot har helt lämnat fältet fritt för kränkande behandling. De citerar skollagen för att berätta om vad som ska betraktas som kränkande behandling. Sen gör de bedömningen att det inte är fråga om kränkning i Astrids fall, när hennes ärende passar precis in för vad som ska anses som kränkande enligt skollagen. Att de inte ser det är både märkligt och sorgligt.

Han vill också rikta kritik mot Tunaskolan.

– Det är helt otroligt att skolan, efter att ha fått en hel offentlighet emot sig, inte erkänner sitt misstag. Skolledningen valde att sätta upp kommentarer som gick ut på att förmedla att Astrid i princip är sjuk i huvudet som tycker som hon tycker. De har öppet mobbat en elev på sin skola (se exempelvis genusfotografens blogg). Istället borde de ha tackat Astrid för att hon tar upp en sån här fråga för diskussion.