Det har varit mycket nordiskt på Montevideos bokmässa. Först kom invigningen av Biblioteca Nórdica, en samling av 400 volymer med översättningar till spanska av nordiska verk, från Kalevala till Henning Mankell. Det gedigna arbetet gjordes av Louise von Bergen, doktor i nordisk litteratur och bosatt i Uruguay sedan ett antal år. Hon är professor och undervisar i nordisk litteratur vid Montevideos universitet, det statliga universitet (inte att förväxla med Universidad de Montevideo, som skapades av högerkatolska Opus Dei, tillägger en bekant).
Det är nordiskt besök, med stöd av Nordiska Kulturfonden har tre nordiska författare och en bibliotekarie bjudits till Montevideo för att prata om sina böcker samt berätta lite grand kring fenomenet nordisk deckarlitteratur. Jan Arnald som under pseudonymen Arne Dahl skriver om Alfagruppen, ett team av erfarna poliser som arbetar med internationella frågor, är Sveriges bidrag till besöket. Hans böcker har blivit filmatiserade och visas i Uruguay.
Kulturellt brobyggande
Institutet Sverige-Uruguay, som startades av svenskar i diaspora och återvändande uruguayare, undervisar i svenska och har studiecirklar i svensk litteratur, de anordnar filmvisningar och försöker bygga broar mellan Sverige och Uruguay. Eftersom många av oss kom som politiska flyktingar till Sverige och bodde där i flera år har språket blivit vår största gemensamma nämnaren.
Och det är förstås filmer som har gjort genren så känd. Wallander har blivit ett begrepp här och Stieg Larssons böcker har tiotusentals läsare. Lisbet Salander har till och med blivit modedrottning och det är många unga tjejer som vill bli hackers som hon. Kanske är hon förebilden som unga kvinnor i dag kan identifieras mest med, en stark personalitet som inte låter sig avskräckas av någon och som inte nöjer sig med enkla förklaringar.
Bibliotekarien och professorn Joacim Hansson föreläste för en stor publik om hur det svenska folkbiblioteket håller på att utarmas genom kommunernas besparingar och nya kulturella mönster som gör att utlåning på bibliotek sjunker. Men det är ändå värt att fortsätta få människor att komma till bibliotek, att lyssna på författare, att lägga ut konferenser på bibliotek. Annars riskerar bibliotekets roll som demokratins vardagsrum att försvinna. Och Arne Dahl sade att utan bibliotek skulle inte Sverige ha fått fram så många duktiga arbetarförfattare. De fick cykla många mil för att låna böcker och biblioteket var ett hem för dem.
Sympatisk hjältinna
Dansk-norske Kurt Aust berättade om varför det var viktigt att skriva om Isaac Newton och se på honom med nya ögon, många biografer har tagit bort Newtons alkemiska experiment och hans metafysiska funderingar. Och att använda matematik och fysik för att lösa mördargåtor är intressant och förnyande.
Finskan Leena Lehtolainen som är den enda av besökarna som har en kvinnlig hjälte fick publiken att skratta när hon berättade att hon och hennes Maria Kallio delade samma smak för dyr whisky och speciella män. Hon är av Finlands mest uppmärksammade deckarförfattare och många av hennes böcker har också filmatiserats. Maria Kallia är av de mest sympatiska deckarhjältinnor som jag känner, lite disträ, lite slarvig, men oerhört karismatisk.
Och Lehtolainen är mycket karismatisk själv, kattälskare och vänsterfeminist, med hjärtat på den rätta platsen.
Norden som modell och paradis behöver deckarförfattare, det är de som har blivit de strängaste kritiska rösterna. I samma tradition som Sjövall och Wahlöö, som såg att mord och svek avslöjade vilket samhälle man levde i och att den gråa zonen mellan godhet och ondskan håller på att utvidgas.
