97 procent av studenterna i genusvetenskap är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. En av de mest uppskattade färdigheterna som utbildningen ger är förmågan till kritiskt tänkande och analys. Det visar den första nationella alumniundersökningen som gjorts av genusstudenter i Sverige.

Vem är genusstudenten, hur värderar hen sina studier och hur tungt väger genusvetenskapen som merit på arbetsmarknaden? Det är frågor som står i fokus i skriften Genusvetarnas framtid, som ges ut av Nationella sekretariatet för genusforskning som presenterar alumniundersökningens övergripande resultat.

– Vi ville bilda oss en uppfattning om hur kunskapen från genusvetenskap sprids i samhället, hur genusvetarna själva värderar sin utbildning och vad de jobbar med, säger Ann Werner, genusforskare vid Södertörns högskola som tillsammans med Anna Lundberg från Tema Genus vid Linköpings universitet har genomfört studien, i en intervju på Genussekretariatets hemsida.

Undersökningen visar bland annat att fyra av fem genusvetare definierar sig som kvinnor varav över 90 procent har svenskfödda föräldrar av vilka majoriteten har akademisk utbildning

Samtidigt som undersökningen visar att konkurrenskraft på arbetsmarknaden var en av de faktorer som vägde lättast för valet att studera genusvetenskap, är bristen på anknytning till arbetsmarknaden något som en stor del av de svarande uttrycker missnöje med. Nästan var fjärde student efterfrågar en tydligare koppling mellan utbildning och arbete. Många uttrycker också en osäkerhet kring vad de kan arbeta med efter avslutade studier i genusvetenskap,

Enligt undersökningen är emellertid arbetslösheten bland de tidigare genusstudenterna är låg. Endast 3 procent av de som svarat på enkäten saknar jobb.

Läs mer och tanka hem undersökningen på genussekretariatets hemsida.