Örebro Universitet har i en artikel hävdat nya Diskrimineringsombudsmannen (DO) blivit sämre på att arbeta mot könsdiskriminering och misslyckats med det intersektionella perspektivet. Enligt DO har sammanslagningen tvärtom bidragit till bättre samverkan mellan diskrimineringsområdena, och artikeln har nu dragits tillbaka.
I en stor europeisk studie har 27 EU-länder kartlagts för att undersöka hur länderna arbetar med jämställdhetsfrågor. Örebro Universitet publicerade en artikel om forskningsresultatet där det framstod som om inrättandet av nya DO inneburit att arbetet med könsrelaterade frågor försämrats.
Det fanns sådana farhågor när den nya diskrimineringslagen kom, men enligt Eva Nikell, som har arbetat i 14 år på JämO och varit projektledare på DO:s utvecklingsenhet sedan sammanslagningen, stämmer inte resonemanget.
– Diskrimineringsombudsmannen nämns överhuvudtaget inte i undersökningen av Sverige, jag har snabbsökt igenom hela det svenska underlaget med både svenska och engelska sökord för DO och myndigheten finns inte med någonstans, säger Eva Nikell.
I artikeln står att DO inte klarat att införa ett intersektionellt perspektiv*, vilket var syftet när myndigheterna Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), slogs ihop 2009.
När Clas Lundstedt, pressansvarig på DO, hörde av sig till den pressansvarige Johan Stenegård på Örebro Universitet, svarade både han och forskaren Sofia Strid att artikeln skulle tas bort eftersom den hade en missvisande vinkel. Den togs då bort från nyhetslistan, men har snappats upp från flera andra medier.
Eva Nikell framhåller att det finns många exempel på olika anmälningar till DO där flera diskrimineringsgrunder samverkar. Oftast gäller det kön och etnisk tillhörighet, eller kön och religion, men även kön och ålder, eller fler än två olika grunder i samma ärende. Exempelvis kan anmälan om etnisk diskriminering också innefatta könsdiskriminering.
– Så som det till exempel framgår av DO:s rapport ”Romers rätt” kommer den allra största delen av anmälningarna om diskriminering av romer från romska kvinnor, säger Eva Nikell. Tidigare gick dessa aspekter ofta förlorade, då de romska kvinnorna anmälde etnisk diskriminering till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, medan anmälningarna om könsdiskriminering kom till JämO.
Feministiskt Perspektiv har också försökt nå Sofia Strid för en kommentar men hon har inte gått att nå.
