Vi välkomnar att rektor Stefan Bengtsson öppnar upp för en dialog, även om det är beklagligt att Bengtsson inte ens
bemödar sig att svara på kritiken med argumentet att han ogillar bilden som målas upp av honom. Men tydligen var
det just bilden av en, som Bengtsson uttrycker det, machiavellisk rektor som behövdes för att Bengtsson skulle ta
bladet från munnen.

Det är dock oroande att en student på Malmö Högskola inte ska kunna framföra kritik utan att få
en respons fylld av personangrepp och härskartekniker. Men nu när vi äntligen har Bengtssons fokus vill vi i alla fall
ta tillfället i akt att uppmana honom att lyssna på kritiken från lärare och elever, ta sitt ansvar för ett levande
jämställdhetsarbete och riva upp beslutet om att lägga ner genusinriktningarna.

Det är självklart positivt att Bengtsson vill vara behjälplig i att reda ut alla de olika vändorna i och med nedläggningen av
genusinriktningarna. Bland annat påpekar han att alla genusinriktningar inte läggs ner, några får bara antagningsstopp. Vi
tycker dock att skillnaden mellan att de facto lägga ner en utbildning och att ge en inriktning antagningsstopp på obestämd tid
är hårfin. Rimligtvis är det uppenbart att både nedläggning och antagningsstopp kommer slå hårt mot skolans
jämställdhetsarbete.

I sin replik insinuerar Bengtsson att det inte går att koppla samman antagningsstoppen och nedläggningarna med skolans
jämställdhetsarbete. Det är ett resonemang som är högst iögonenfallande, och det är djupt osakligt att vilja förringa
genusvetenskapens koppling till ett levande jämställdhetsarbete.

Givetvis ska en institutions jämställdhetsarbete inte enbart
bestå av olika kurser, men det är en essentiell pusselbit. Vad Bengtsson vill ersätta den här pusselbiten med är oklart, och
dennes försäkran om att jämställdhetsarbetet “har fortsatt hög prioritet” klingar osedvanligt ihåligt.

Vi vill dock understryka att vi har full förståelse för rektor Bengtsson prekära läge. Det är inte lätt att vara rektor i
besparingstider, och det är svårt att veta vad som ska prioriteras. Ett ansvarsfullt besparingsarbete förutsätter en god
förankring hos och kommunikation med de elever, lärare och utbildningar som berörs.

Det är ur det här perspektivet som
Malmö Högskolas besparingsprocess hamnar i ett beklämmande ljus. Från och med första början har Bengtsson valt att
nonchalera kritik från forskare, politiker, lärare och elevkår. Rektor Bengtsson har valt att inte besvara kritiken, förklara hur
jämställdhetsarbetet ska upprätthållas eller ens föra en dialog.

Det är såklart lite tråkigt att det ska krävas bilden av en rektor som följer Machiavellis furste för att en
dialog ska komma till stånd. Nu när vi äntligen har fått lite av rektor Bengtssons uppmärksamhet är det svårt att välja vilka av
alla frågor som ska ställas.

Varför har rektor Bengtsson så konsekvent valt att inte bemöta kritiken? Varför ska just genusvetenskapen läggas ner, trots
omvärldens protester? Hur menar Bengtsson att, som han tidigare hävdat, “genusfrågan ska synas och genomsyra allt”?