Ola Larsmo är försiktig när det gäller att bedöma vad polisen kunde eller inte kunde ha gjort för att förhindra nazisternas manifestation i lördags.

– Jag är lite kluven där, för demonstrationsrätten är otroligt viktig. Man kan tänka sig ett scenario där en president eller halvdiktator besöker Sverige och demonstrationstillstånd inte ges. Men det här är verkligen på gränsen, säger han.

Om den så kallade Svenska motståndsrörelsen hade sökt demonstrationstillstånd för att hylla pogromen i samband med Kristallnatten hade det varit ett solklart fall av hets mot folkgrupp enligt Larsmo.

– Nu gjorde man det förtäckt som jag ser det, säger han.

Strategiskt och genomtänkt

Möjligen förklarar en välformulerad ansökan att polisen inte ansåg sig ha möjlighet att säga nej. Men Ola Larsmo konstaterar att manövern följer ett känt mönster och är inte så säker på att datumet ska sakna betydelse i det här fallet.

– Nazisterna förpackade nog det här smart. Deras strategi är att lägga sig precis vid lagens råmärken för att möjligen kunna flytta på gränsen för vad som är tillåtet.

Ett exempel kan vara att de delar ut flygblad utan att begära tillstånd, och ser till att vara kvar på platsen så länge att de stör trafiken, fotograferar folk, agerar så att någon till slut blir provocerad. Till slut har nazisterna kunnat misshandla människor på öppen gata utan att ställas till svars. Att polisen framstår som handlingsförlamad ingår bland de önskade resultaten.

Ola Larsmo tar upp taktiken i en debattartikel efter just en sådan händelse i Uppsala i augusti. Han utgår ifrån Magnus Alkarps bok om nazistkravallerna i Gamla Uppsala 1943 Fyra dagar i april, och beskriver hur samma taktik användes i Tyskland på 1940-talet för att göra polisen till ett redskap i nazisternas plan.

– De vill framstå som välorganiserade och provocera fram bråk och ser till att hamna i situationer där de kan gå till motangrepp genom att få det att se ut som om de blivit antastade. Det visar kontinuiteten i nazisternas metodik. Det är strategiskt och det är genomtänkt. Men jag vill verkligen inte att vi ska låta nazisterna skada demonstrationsrätten.

Viktigt att genomskåda

Samtidigt som han anser att det behövs en utredning om demonstrationsrätten borde ha gällt eller inte för en nazistdemonstration i samband med Kristallnatten skulle han vilja se ”en ordentlig diskussion om mediers bevakning”. Att många av motdemonstranterna vittnat om att de inte känner igen sig i bevakningen av det som hände vid korsningen Nybrogatan/Karlavägen i lördags är inget undantag. Enligt Ola Larsmo är det tvärtom så att versionerna går isär varje gång, vilket i praktiken innebär att nazisterna uppnår avsedd effekt.

– Det vore bra om medierna genomskådade det och vi fick en ordentlig diskussion om den här gruppens strategi. Problemet för medierna är att det inte går att vara överallt samtidigt, och därför kan ingen gå i god för att ingen av motdemonstranterna betedde sig illa.

Varför polisen inte avbryter en tillståndsgiven demonstration när demonstranterna tillgriper våld kan ha att göra med den massiva kritiken mot polisinsatsen i samband med Göteborgskravallerna 2001, tror Ola Larsmo.

– Men de borde vara tränade för att kunna ingripa, säger han.

Och för motdemonstranterna finns bara en metod som lyckats, vad Ola Larsmo känner till. Metoden fick stopp på de årliga så kallade Salemmarscherna som pågick mellan 2000 och 2010.

– Det var en välorganiserad ickevåldsmanifestation där alla bar gula reflexvästar och höll upp skyltar med namnen på de 21 personer som mördats av nynazister sedan 80-talet. Ingen lät sig provoceras. Jag skulle vilja se mer sånt.

Vilket blir svårare att organisera när nazisterna väntar till sista stund med att ansöka om demonstrationstillstånd. Ytterligare en strategi att genomskåda.