Dubbelarbetande mammor löper större risk att drabbas av sjukskrivning än män. Detta gäller även kvinnor som har en likvärdig eller bättre ställning i arbetslivet än mannen hon bor med. Detta visar rapporter som regeringen presenterade i veckan.

I tisdags presenterade regeringen tre olika rapporter om kvinnors sjukfrånvaro, initierat av Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister (M). Den första rapporten kommer från Försäkringskassan och baseras på registerdata från heterosexuella föräldrapar. Rapporten visar bland annat att kvinnor som arbetar inom vård, skola och omsorg löper störst risk att bli sjukskrivna. Detsamma gäller även kvinnor som har en högre position i arbetet än mannen i hemmet.

Cirka två år efter barnets födelse är kvinnans sjukfrånvaro dubbelt så hög som mannens. Försäkringskassans resultat stödjer hypotesen om att kvinnors dubbelarbete i hemmet, tillsammans med förvärvsarbete ökar risken för sjukskrivning.

Ser ingen politisk lösning

Den andra rapporten kommer ifrån Karolinska Institutet och hade i syfte att ta reda på om kvinnors barnafödande har att göra med framtida sjuklighet. Rapporten visar lägre sjuklighet och sjuk- och aktivitetsersättning bland kvinnor som föder barn än de som inte gör det. De kvinnor som får högre sjuklighet efter förlossning har större risk för framtida sjukfrånvaro och sjuk- eller aktivitetsersättning.

Den tredje rapporten är en genusanalys av kvinnors sjukfrånvaro, gjord av psykologen Heléne Thomsson. Hon vill lyfta fram normerna som styr värderingar och handlingar och hur samhället tjänar på att uppmuntra könsroller.

Erik Magni, pressekreterare för Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister (M), menar att frågetecknen är större efter de här rapporterna.

– Vi är ense med forskarna om att problemet är komplext och att vi behöver fler pusselbitar för att förstå, säger han. Det är inte säkert att lösningen ska komma från politiskt håll heller, då det krävs värderingsförskjutningar gällande ansvarsfördelningen i hemmet.

Han menar att det kan finnas strukturer inom de kvinnodominerande yrkena som leder till kvinnors sjukfrånvaro. Tidigare rapporter visar till exempel att kvinnor utför monotona uppgifter i högre grad än män, vilket kan leda till sjukskrivning.

– Men vi har flera pusselbitar som vi behöver sätta ihop för att förstå vad det handlar om, säger han.

Ansvar på individnivå

Pernilla Alexandersson, medförfattare till boken Brinntid, menar att även om regeringen vill utreda mer så gör det ingen nytta om inte rätt frågor ställs.

– Ibland är jämställdhetspolitiken otroligt kvinnofokuserad, säger hon. Om vi vågar vända på perspektiven och fråga oss hur mäns friskhet ser ut och vad deras lägre sjukskrivningssiffror beror på, så tror jag att vi kommer få många spännande svar även om kvinnors hälsa.

Journalisten och författaren Tinni Ernsjöö Rappe kommenterar rapporterna i Nyhetsmorgon i TV4. Hon anser att politiken som förs i dag är för oradikal.

– I dag har vi en socialförsäkringsminister som inte tror att det finns politiska lösningar på problemen med kvinnors sjukskrivning, säger hon. Diskussionen hamnar på individnivå och vi landar hela tiden i att det är kvinnors fel, säger hon.

Enligt Tinni Ernsjöö Rappe handlar diskussionen för mycket om vad som händer på hemmaplan och för lite om hur arbetsmarknaden ser ut, till exempel:

– Om kvinnor får den lön, makt och de befogenheter, feedback och självförtroende för allt som kvinnor gör, skulle inte situationen se ut som den gör i dag.