Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ger ut ett eget lexikon. I nya ”Roks – ABC” guidas läsaren från ”Aktivist” till ”Värdegrund”, med nedslag i nyare begrepp som ”balkongflickor” och PAS, parental alienation syndrom.
– Det är viktigt att vi sätter ord på det som händer, eftersom mäns våld mot kvinnor är ett av de värsta brotten som finns. Vi måste vara tydliga med att tala om det på ett sätt som inte osynliggör förövaren. Våra jourkvinnor och jourtjejer har hittat ett tydligt sätt att prata om våldet. Nu delar vi med oss av vår kunskap. Jag är väldigt stolt över skriften, säger Angela Beausang, ordförande Roks i ett pressmeddelande.
Uttryck åldras och ersätts av nya. Även inom jourrörelsen har uttrycken ändrats över tid. När kvinnojourerna var helt nystartade i början på 1980-talet användes ordet ”kvinnomisshandel”, vilket senare ersattes av ”mäns sexualiserade våld”.
– Men det blev för provocerande och ledde tankarna fel, så sedan ett tiotal år använder vi ”mäns våld mot kvinnor”, vilket täcker in precis vad det handlar om. Övergrepp begångna av någon med mer makt. Det kan även gälla våld i samkönade relationer, där de dominerande maktstrukturerna i vårt samhälle kan återspeglas, säger Angela Beausang, som om hon måste välja något ord hon vill lyfta upp extra ur skriften, tar upp skillnaden mellan ”volontär” och ”ideell jourkvinna eller jourtjej”.
– Att vara volontär är bra, men att vara ideell jourkvinna och jourtjej är det finaste som finns. Det är en hederstitel, som förpliktigar. Den berättar att man besitter en feministisk förståelse, att man ingår i ett systerskap och dessutom har praktiska kvinnojourskunskaper. Vi ska vara stolta över att kalla oss jourkvinnor och jourtjejer, det rymmer så mycket mer än att vara volontär.