Ett kryss för en dödad vuxen. En ballong för ett dödat barn. Så markeras en palestiniers död på en israelisk soldats vapen, berättar soldat nummer 11 i den nyutkomna boken Bryt tystnaden. Dana Golan från den israeliska organisationen Breaking the Silence berättade om boken, som är utgiven på Leopard förlag, då hon besökte Sverige i förra veckan.
Det krävs mer än vapen för att fyra soldater ska kunna kontrollera hundratals personer. Det handlar om att skapa rädsla. Eller som det kallas inom den israeliska armén, IDF, att ”demonstrera närvaro”.
Det sker genom att du skjuter i luften mitt i natten, genom att störa vardagslivet för palestinierna, genom att slumpmässigt välja hus som ska genomsökas, för att skapa en känsla av att det aldrig går att förutsäga när vi kommer, sade Dana Golan, då hon besökte Stockholm och ABF i förra veckan i ett arrangemang av Olof Palmecentret. Hon var fram till nyligen verkställande chef för organisationen Breaking the Silence, som samlar vittnesmål från israeliska soldater som har tjänstgjort på de ockuperade områdena.
Själv tjänstgjorde hon i början av den andra intifadan i Hebron. Det är Västbankens största stad, den enda palestinska stad med bosättningar mitt i staden, och den har kallats spökstaden. Den separationspolitik som israeliska myndigheter har genomfört i staden sedan 1990-talet för att skydda mellan 500 och 800 bosättare har lett till förödande konsekvenser för de omkring 250 000 palestinierna som bor i Hebron.
Fragment av ockupation
Dana Golan var baserad där i sju månader mellan 2001 och 2002, och när Breaking the Silence grundades 2004, var det av 65 soldater som alla hade tjänstgjort i just Hebron. Då, 2004, gjorde de en utställning under namnet Bringing Hebron to Tel Aviv. Den bestod av fotografier som soldaterna själva hade tagit under sin tid i staden.
Det är inte bara historien om Hebron utan också historien om ockupationen, förklarade Dana Golan under föredraget i den knökfulla Beskowsalen.
Sedan 2004 har organisationen samlat vittnesmål från 800 soldater som tjänstgjort i Gaza, östra Jerusalem eller Västbanken. Av dessa vittnesmål har 101 valts ut till boken som nyss har översatts till svenska. Vittnesmålen är var och en för sig fragment av en militär ockupation. Tillsammans illusterar dem dess brutalitet och kalla genomtänkthet. Vittnesmålen har delats in i fyra kategorier. Enligt Breaking the Silence motsvarar dessa de fyra begrepp som israeliska säkerhetsstyrkor och myndigheter menar att israelisk ockupationspolitik kan delas in i: ”förebyggande av terrorism”, ”separation”, bevarande av den palestinska ”livsväven”, samt ”upprätthållandet av lag och ordning”. Med en tveksam tolkning av innebörden av ”förebyggande” kan den israeliska armén sortera in såväl kollektiva bestraffningar, slumpmässig misshandel vid vägspärrar, konfiskering av egendom, men även godtyckliga gripanden eller till och med mord, i begreppet. Syftet är enligt boken att skrämma palestinierna till underkastelse. Genom att ”avtrubba medvetandet” ska palestiniernas motståndsvilja brytas ner.
Pågående invasion
Sätten att åstadkomma detta är många. Soldat 2, vittnesmålen är anonymiserade, berättar om nattliga räder för att hindra en hel by från att kunna sova: ”Det betyder att man går in i en by mitt i natten, går runt och kastar chockgranater och gör oväsen”. Soldat 8 berättar om en order om en så kallad ”operation för markeliminering”: ”Inte gripa honom? Nej, direkt eliminering”. Soldat 9 berättar om hur kompanichefen givit order om att en obeväpnad man på ett tak i Nablus skulle skjutas: ”Här kan en 26-årig kille, min kompanichef, döma en obeväpnad man till döden” säger soldat 9. Soldat 11 berättar om seden att rita kryss i vapnet för varje person man dödar. Är den döda ett barn ritar man en ballong. Soldat 17 berättar om en brigadchef som under en vapenvila, en så kallad hudna, givit instruktionerna: ” ’Ett barn som håller i en sten kan ni skjuta mot’. Ungefär: skjut för att döda. För en sten!”. Soldat 28 och 29 berättar om en befälhavare som ville ”ha kroppar”, ”kroppar fulla av kulhål” och en divisionschef som sade: ”Ni rangordnas inte efter antal gripanden, ni rangordnas efter antalet personer ni dödar”.
Men vittnesmålen handlar också om att gå in i palestiniers hus på måfå, för att ”demonstrera närvaro” eller helt enkelt för att träna. Om förstörelse av egendom, mänskliga sköldar, och meningslösa gripanden och om massgripanden.
– Du går in i en by och griper alla män i en viss ålder mitt i natten, du griper dem som motsätter sig kontroll, även dem som gör det genom icke-våldsmetoder, sade Dana Golan och syftade på byar som Bil’in, Ni’lin med flera, byar som blivit kända världen över för sina veckovisa protester mot det israeliska murbygget.
– Ockupation är en pågående process, den pågår nu, just nu invaderas palestiniers hem, just nu bygger bosättare en ny utpost, sade Dana Golan.
