Sportbevakningen är skev och obalanserad med stort fokus på herrfotboll. Men det finns ett växande intresse för att förändra detta. Det menade paneldeltagare under en debatt av Institutet för mediestudier, SIM(O) på Riksidrottsmuseet i Stockholm i förra veckan.
En fråga som återkom under paneldiskussionen var huruvida sportjournalistiken bör spegla den idrott och det intresse som redan finns, eller vara mer proaktiva och gå in och försöka styra mer kring hur sport bevakas. Katarina Andersson, frilansjournalist och reporter på programmet Medierna i radions P1 menade att det är konstigt att sportredaktioner ofta har en så passiv hållning:
– Ofta vill journalistiken vara agendasättande men när man pratar med sportredaktioner är svaret ofta att ’vi följer bara intressen’.
Jakob Sillén på Radiosporten menade att som public service-redaktion är uppdraget både att bevaka damidrott, liksom mindre sporter, men också att leverera det som flest är mest intresserade av:
– Det gäller att hitta en balans mellan det, sade han och fortsatte:
– Ofta säger föreningar att de hellre vill att vi kommer och gör en intervju eller ett nedslag än matchreferat.
Jan Helin, chefredaktör på Aftonbladet, menade att det behövs fler bra historier för att få en bättre bevakning av damidrotten. På herrfotbollssidan har man varit bra att plocka fram dessa, och det är något man kan göra också vad gäller damfotbollen.
Anette Börjesson som varit elitidrottare inom både fotboll och badminton och som nu är redaktör för damfotboll.com menade att inslag och bevakning av herr- respektive damidrott ofta skiljer sig.
– I Sportspegeln för några veckor sedan träffar man tjejerna när de sitter och fikar, när det gäller männen är det direkt in i spelet eller in i omklädningsrummen, man speglar på olika sätt.
Moderator Anders Ahlberg, konsult och tidigare chefredaktör för tidningen Medievärlden undrade hur många förebilder och bekräftelse idrottstjejer får. Anette Börjesson beskrev de stora skillnaderna i förutsättningarna bland killar och tjejer som idrottar som börjar tidigt och som sedan fortsätter. Talangscouter börjar tidigt leta lovande fotbollskillar något som inte sker för tjejerna. Senare har killarna möjlighet att få betalt av föreningar på ett sätt som inte existerar för tjejer. Detta gör att killarnas proffsdrömmarna blir mer på allvar än för tjejerna:
– De spelar med hela sitt hjärta, det de får betalt är sina segrar eller förluster, sade hon och menade att händelsen på Fotbollsgalan nyligen var ett talande exempel om problem inom idrottsrörelsen. Där fick spelaren Anders Svensson en bil i pris av Fotbollförbundet för att sina landskamper i herrfotbollen, men fotbollsspelaren Therese Sjögran, med fler landskamper för damlandslaget, blev utan.
– Hur ser grundtanken på Fotbollförbundet ut då och vilka signaler sänder det ut till klubbarna? Jag vet att det fortfarande är så i klubbarna, ta en förening med tusen medlemmar, 500 killar och 500 tjejer. Killarna kan spela i division fyra, tjejerna i elitettan, vem får resurserna? Det är inte tjejerna kan jag säga.
Karin Mattsson Weijber, ordförande för Riksidrottsförbundet, menade att ett förbund som Svenska innebandyförbundet har utarbetat tydliga principer om ersättningsnivåer.
Ida Ali Lindqvist, bland annat sportjournalist som liksom flera av paneldeltagarna har skrivit ett kapitel i en kommande bok om olika luckor i journalistiken deltog i publiken och underströk att skälet till att sportbevakningen ser ut som den gör beror på strukturella problem.
– Det handlar inte om att plocka bort utan om att lägga till. Då man vet att det i EM i damfotboll blev en succé kan man ju fortsätta på den linjen. Men jag tror fortfarande att det handlar mycket om att sporten är en patriarkal värld som ligger efter de andra samhällsinstitutionerna. Jag tror att man måste titta strukturellt på de här normerna, sade hon.
