För att altruistiskt surrogatmödraskap ska kunna fungera så anser Statens medicinsk-etiska råd(Smer) att vissa krav måste ställas på de berörda. Smer ser Finland som ett bra exempel på hur man kan behandla frågan om surrogatmödraskap.

Enligt Smers rekommendationer ska surrogatmodern ha minst ett eget barn, såväl surrogatmodern som de framtida föräldrarna ska genomgå en lämplighetsprövning och surrogatmodern ska vara en närstående till de framtida föräldrarna.

Nej oavsett

Kajsa Ekis Ekman har skrivit boken Varat och Varan: prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan, som förklarar varför hon är emot surrogatmödraskap i alla dess former. Feministiskt Perspektiv ringde upp henne och frågade vad hon tycker om Smers förslag.

– Surrogatmödraskap innebär att man reducerar kvinnan till livmoder och använder henne som en behållare. Det är en mycket unken och sorglig kvinnosyn, säger Kajsa Ekis Ekman.

Hon anser inte heller att Smers krav på att om altruistiskt surrogatmödraskap ska tillåtas då måste både framtida föräldrar och surrogatmodern genom gå en lämplighetsprövning innan något annat görs, är ett alternativ.

– Talet om "informerade beslut" är som ett mantra som förespråkarna för surrogat använder sig av, men det betyder inget egentligen - hur sjutton ska de kunna säkerställa det i verkligheten? säger Ekman.

Bakvänt resonemang

Kajsa Ekis Ekman tycker att surrogatmödraskap är ett exploaterande av kvinnors kroppar även om det är altruistiskt. Trots att Smer hade den etiska frågeställningen med i sin utredning drog rådet slutsatsen att surrogatmödraskap borde vara lagligt i Sverige, vilket hon betraktar som oroväckande.

– Surrogatmödraskap håller på att bli en global industri som utnyttjar kvinnor och säljer barn. Att legalisera litegrann för att undvika att den växer är enligt mig helt bakvänt. Det bästa sättet att stoppa industrin är att gå före och helt ta ställning emot surrogatmödraskap - som Sverige har gjort i prostitutionsfrågan, säger hon.

Smers argument att om det blir lagligt i Sverige skulle färre människor åka utomlands för att få tag på surrogatmödrar tycker Kajs Ekis Ekman är dåligt.

– Om man ska ta ställning för altruistiskt surrogatmödraskap måste man visa med konkreta fakta att det har fungerat någonstans i världen. Har rådet visat detta? Nej! säger hon.

Sedan ifrågasätter hon varför Barbro Westerholm får sitta med som ledamot i undersökningen. Hon tycker att det är konstigt att en av de största förespråkarna av surrogatmödraskap får vara med.

Välbefinnande i fokus

En av de som menar att surrogatmödraskap borde kunna regleras i Sverige är Ulrika Westerlund, ordförande för RFSL. De tycker att Smer:s rapport är ett positivt steg framåt och det viktigaste för RFSL är att kvinnorna och att de framtida föräldrarna vet vad de ger sig in på, när de tar beslutet, och att ingen kommer till skada eller utnyttjas.

Sedan menar hon att kraven som Smer föreslår är välkända från flera andra länder och syftar till att säkerställa just att ingen till exempel utnyttjas eller ger sig in i något som den inte kan förutsäga konsekvenserna av. Att surrogatmodern till exempel måste ha ett eget barn innan är ett vanligt krav i andra länder.

– Det är ett förståeligt krav, det underlättar såklart förståelsen av vad en ger sig in i om en har fött barn tidigare. Men sedan tror jag att det finns kvinnor som skulle kunna vara surrogatmödrar även om de inte fött barn. Alla människor är inte likadana, säger Ulrika Westerlund.

Närstående vitt begrepp

Vad gäller begreppet närstående anser Westerlund att det skulle vara olyckligt om Smer med det bara syftar på släktingar.

– Om endast släktingar ska kunna komma ifråga, så riskerar det att leda till svåra situationer där det till exempel kan vara så att en syster är den enda personen som kan hjälpa ett par att få barn på det här sättet. Det kan leda till väldigt pressande situationer, och motverka syftet med regleringen – nämligen att ingen ska göra detta mot sin vilja. I "närstående" måste också till exempel vänner ingå, om detta nu skulle bli ett lagkrav.