Surrogatmödraskap, insemination för ensamstående och embryodonationer är tre av framtidens familjepolitiska frågor. Viktiga, och delvis komplexa, frågor enligt paneldeltagarna i RFSU:s debatt i tisdags.
När Statens medicinsk-etiska råd, Smer, i början av året släppte tog ställning för en begränsad form av surrogatmödraskap i Sverige förnyades debatten kring den kontroversiella frågan. Smer uttalade sig endast för möjligheten att använda sig av surrogatmödraskap med hjälp av en nära anhörig eller vän, som utför handlingen utan ekonomisk ersättning.
I panelen fanns ingen konsensus i frågan som ställdes av moderator Per Pettersson från RFSU på inställningen till surrogatmödraskap. I stället framfördes tre olika synpunkter på surrogatmödraskapet där Kristina Ljungros, förbundsordförande för RFSU förklarade att förbundsstyrelsen diskuterat frågan i flera omgångar och att man ställer sig försiktigt positiv till att införa det i Sverige. Eventuell ekonomisk ersättning har dock inte diskuterats.
Barbro Westerholm, Fp, sade att partiets riksdagsgrupp ställer upp på ett altruistiskt surrogatmödraskap i Sverige, med betoning på att det ska handla om frivillighet och att barn inte får göras till handelsvara.
– Men det är komplext för det kommer fler och fler barn till Sverige där det har varit pengar inblandade och det är viktigt att dessa barn inte får ”surrogatbarn” instämplat i pannan. Det är barn som alla andra barn.
– Vi bör fundera på hur vi kan arbeta med detta inom FN-systemet så att barn och kvinnor inte far illa. Det är en gigantisk uppgift för det är ingen prioriterad fråga utan marginaliseras av vissa som ”underlivsfrågor”, sade Barbro Westerholm.
Måste utredas grundligt
Elina Linna, V, menade att det är problematiskt att i praktiken försöka skilja på kommersiellt surrogatmödraskap och ett altruistiskt sådant. Hon hänvisade till Storbritannien där man försökt göra något liknande:
– Där ser man att det blir mer och mer pengar i de här kontrakten, att man betalar mer än det var tänkt från början.
Något de däremot var överens om var vikten av den utredning av frågan som pågår och som ska vara klar 2015. Då frågan är så mångfacetterad, menade Barbro Westerholm att det är oklart om tiden kommer att räcka till:
– Det här är en så stor fråga att vi måste få in alla de fakta som går att få från alla olika delar av världen, sade hon.
Elina Linna pekade på att det i Finland tidigare var möjligt att använda sig av surrogatmödrar. Fram till 2007 var det lagligt, sedan dess har motsvarigheten till Smer, Etene, utrett frågan och på nytt uttalat sig positiva till surrogatmödraskap. Då handlade det bara om surrogat i nära relationer, framför allt handlade det om systrar, svägerskor, eller vänner som ställde upp med att bära ett annat pars barn.
Antalet barn som föddes genom surrogatmödraskap uppgick till omkring 30. Elina Linna menade att det faktum att det skedde inom den offentliga vården var viktigt, men att det handlar om så få fall gör det svårt att följa upp.
Samma riktlinjer bör gälla alla
En annan fråga som togs upp var insemination för ensamstående, som ännu inte har lagstiftats, och behovet över att se över de riktilinjer som styr insemination för par, då det i dagsläget skiljer sig åt mellan olika landsting. Det kan röra sig om olika övre åldersgränser för kvinnan som ska insemineras, eller som i ett fåtal fall, handla om olika avgifter för samkönade par och olikkönade par.
Förra året beslutade landstingen i Norrland om att införa samma kostnad för homosexuella som för heterosexuella par, och i dag är det bara landstinget i Östergötland som forfarande har olika taxor. Där får ett lesbiskt par betala 3 000, i jämförelse med ett heterosexuellt par som endast betalar 300 kronor.
En fråga som det råder relativt stort politisk motstånd emot rör antalet vårdnashavare ett barn kan ha. Att införa möjligheten att ha fler än två vårdnadshavare är kontroversiellt, menade Kristina Ljungros:
– Vi vill se en utredning så fort som möjligt, men det är en av de frågorna som vi möter mest motstånd för politiskt.
Barbro Westerholm bekräftade att även inom hennes parti finns motstånd mot flera vårdnadshavare. När detta diskuterats har hon mött argument som ”det är ju komplicerat nog när två är inblandade i vårdnatsvister”.
– Samtidigt ser vi olika familjekonstellationer, där det finns ett antal vuxna som vill ta ansvar. Vi behöver en genomgång av det här, en sedvanlig svensk utredning – hur ser familjer ut i dag?
– Det finns ett visst mostånd inom partiet att få till det, men ibland kan man få draghjälp av lobbyister, sade hon och lockade skratt från publiken.
