I Stockholm Prides programtidning presenterades panelsamtalet Sexualupplysning och kristen tro ”Med jämna mellanrum framkommer det att kristna friskolor i sin sexualundervisning har visat abortkritiska filmer eller uttryckt homofoba ståndpunkter. I våras uttryckte en rektor för en kristen friskola i Sundsvall att homosexuella kan ’botas’ genom förbön.” En sådan presentation ger inre bilder av något ur en roman av Jeanette Winterson.
Skräckskildringarna av våldsamma demonutdrivningar och bloddrypande abortfilmer uteblev dock helt när samtalet ägde rum i Pride House på tisdagen. Det talades mest om att HBTQ-och BDSM-anpassa konfirmandundervisning. Smått falsk saluföring alltså.
Panelen bestod av Svenska Kyrkans Unga-representanten Hanna Broberg, sexologen Hanna Möllås, sexualupplysaren Hans Olsson samt statsveterskan Emelie Persson. Den sistnämnda panelmedlemmen var den enda med erfarenhet av en religiös friskola. ”Världens viktigaste bok” omnämndes några gånger. Jag trodde att de åsyftade Bibeln, ända tills Olsson förtydligade att Världens viktigaste bok är titeln på en RFSU-skrift.
Lutheranism var den enda variant av kristendom som fanns representerad. Övriga varianter av kristenhet fick utgöra ett ”de” att tala om, inte till. Möllås är visserligen uppvuxen inom pingströrelsen, men numera medlem i Svenska kyrkan. Av rent rättviseprincipiella skäl tycker undertecknad att representanter för konservativare och lågkyrkligare samfund borde ha ingått i panelen. Men vem vet, arrangörerna hade kanske inbjudit frimicklare och fått nej.
Persson berättade att i hennes högerkristna grundskola hade miljön varit så pass avsexualiserad att elevers eventuella queerhet hade haft ökade marginaler. Det hade inte funnits några krav på att agera heterosexuellt. Under hennes nio år i skolan hade sammanlagt två olikkönade kärlekspar bildats och bådadera hade hanterats som skandaler med nödinkallade föräldrasamtal.
– Det går inte bara att säga så här som jag hör i kyrkan ibland ”Det står i Bibeln”, sa Möllås. Det är ren och skär bullshit, det gör det inte alls. Du säger det du har blivit lärd att tänka att det står. Det är tydligt när man jobbar med alla texter, som läroplaner; ”Hur ska vi tolka det?”. Tolka är det första man behöver göra.
Samtalet avslutades med att Broberg uppmanade publiken att prata om sex vid kyrkkaffet. Jag hörsammar.
