Skatteverket betalade ut 16,8 miljarder kronor i skattereduktion för rot och rut under 2012. Av dessa drogs 2,2 miljarder kronor av för rutarbeten. 17 000 företag gjorde rutarbeten åt 492 000 köpare, vilket motsvarar en ökning på 18 procent. Även om den största andelen av skatteavdragen rör rot, är det rut som ökar.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström beskriver utvecklingen som en succé för rutavdraget. Och visst är det en succé, säger Ulrika Lorentzi, utredare på fackförbundet Kommunal, så länge det bara är branschen i sig som åsyftas.
– Det är på något vis en självklarhet att om man ger en subvention på halva kostnaden till vad som helst så skulle det öka, säger hon.
Under hösten har Kommunal bedrivit en kampanj för att nå de anställda i den, i stor utsträckning, oorganiserade hushållsnära tjänstesektorn.
– Det är en typiskt omogen bransch där arbetsvillkoren ofta är dåliga och många har liten kunskap om sina rättigheter. Nu ser vi att det här växer och är här för att stanna, oavsett avdrag, och då är det viktigt att jobba för att de som arbetar med det här får bra villkor, säger Ulrika Lorentzi.
Samtidigt har det visat sig att den rutfinansierade marknaden för hushållstjänster, som staten delvis bekostar, samspelar tydligt med den kommunalt finansierade äldreomsorgen. På så vis kan kommuner skicka notan för något de inte tycker sig ha råd att betala för till staten, och det som händer är att individens betalningsförmåga blir avgörande för vem som får tillgång till tjänsten.
– Kommuner hänvisar till rut istället för att ge städning inom hemtjänsten. Att det här växer är delvis en reaktion på att man drar in på äldreomsorgen.
Förutom den skeva fördelningen i uttag mellan hushåll med låg och hög inkomst är äldre och barnfamiljer välrepresenterade bland de som gör rutavdrag.
– Kommunals grundinställning är att välfärden ska fördelas efter behov och inte betalningsförmåga. Vill vi ha välfärd utifrån behov är det här inte det bästa sättet. Det behövs ett helhetsperspektiv för att lösa barnfamiljers livspussel och äldres behov.
