Den ena broschyren heter Dina rättigheter och vänder sig till papperslösa kvinnor och transpersoner som vistas i Västra Götalandsregionen. Den andra broschyren heter Våra skyldigheter och riktar sig till myndigheter, framför allt till socialtjänsten.

– Det finns en bristande praxis rörande socialtjänstens arbete med papperslösa. På vissa kontor beviljas stöd till papperslösa, på andra förvägras de stöd helt och hållet. Det här bidrar till en bristande rättssäkerhet, säger projektledaren Paula Cardozo.

En stor källa till osäkerhet för papperslösa orsakas av socialtjänstens underrättelseskyldighet, som återfinns i Utlänningsförordningen (2006:97). Vissa socialtjänstkontor gör tolkningen att de ska kontakta polisen när de kommer i kontakt med papperslösa. Men enligt broschyren Våra skyldigheter gäller denna skyldighet enbart personer som inte tidigare har sökt asyl eller varit i asylprocessen.

– Vad vi försöker göra är att påverka myndigheterna att ta till sig kunskap och börja agera annorlunda. Det krävs verkliga riktlinjer. Papperslösa vågar i dag inte kontakta socialtjänsten, trots att det är de som bär det yttersta ansvaret för de mest utsatta i samhället. Det sociala arbetet faller på frivilligorganisationer, till exempel ideella kvinnojourer, som inte har nog med resurser, säger Paula Cardozo.

Oklara riktlinjer för socialtjänsten

Paula Cardozo berättar att idén till projektet Dina rättigheter uppstod i efterdyningarna av Göteborgs stads beslut i början av 2011 om att alla kvinnor har rätt till plats på kvinnojour. Beslutet kom efter påtryckningar av kampanjen Ain’t I a woman.

Trots beslutet får papperslösa kvinnor i praktiken fortfarande inte det skydd de behöver, vilket Feministiskt Perspektiv tidigare har uppmärksammat. Detta kan delvis förklaras av att beslutet var dåligt förankrat och att kommunikationen kring hur det skulle implementeras har brustit, menar Paula Cardozo. Många av kvinnojourernas platser går genom socialtjänsten men i nuläget är det oklart vad som gäller när papperslösa kvinnor tar kontakt med socialtjänsten.

– Papperslösa är rädda för att ta kontakt med myndigheter överhuvudtaget. Därför har vi tagit fram Dina rättigheter. Du har faktiskt rätt att söka stöd hos socialtjänsten. Kommunen har också ett ansvar för alla personer som vistas inom kommunen. Det är viktigt att den här informationen når ut, säger Paula Cardozo.

Kritisk mot Reva

Informationen i broschyren Våra skyldigheter riktar sig både till myndigheter och andra aktörer, till exempel ideella kvinnojourer. Behovet av kunskap är stort, menar Paula Cardozo.

– Det finns de som tror att en person som är papperslös per definition vistas i landet olagligt och att det är någon slags brottslig handling att ta emot och hjälpa den personen, säger hon.

Myndigheterna har generellt sett dålig kunskap om papperslösas rättigheter, anser Paula Cardozo. Hon drar en parallell till det aktuella Reva-projektet, som pågår för fullt i Malmö och Stockholm och som verkar vara på gång även i Göteborg.

– Göteborg vill gärna profilera sig som kommunen som kämpar för mänskliga rättigheter och som vill skapa en stad för alla. Det blir väldigt konstigt om de skulle tillåta någonting som Reva. Jag kan tänka mig att de säger att beslutet att leta papperslösa ligger på en annan nivå. Men återigen: kommunen har ansvar för alla som vistas här.

Paula Cardozo påpekar att det finns socialarbetare som tar ett stort individuellt ansvar för att tillgodose papperslösas rättigheter. Hon hoppas att broschyren kan vara ett stöd för dem samt ett led i att synliggöra deras handlingar.

Papperslösa delaktiga

I den broschyr som riktar sig till papperslösa kvinnor och transpersoner finns inte bara information om rätten till skydd från våld. Här går det även att läsa om andra rättigheter såsom vård, en rättvis asylprocess, rätten att söka ekonomiskt stöd från socialtjänsten och rätten att inte bli diskriminerad på arbetsplatsen. Dina rättigheter informerar även om motion och hälsa, skolgång, bibliotek med mera.

Papperslösa personer har varit delaktiga i arbetet med broschyrerna, berättar Paula Cardozo, bland annat har en referensgrupp fått läsa igenom materialet.

– De har själva kommit med förslag och synpunkter, och fått säga vilken information de saknar. Det är viktigt för oss att papperslösa är involverade, säger hon.

Layout och hemsida står Laetitia ”Lita” Schteinberg för, en papperslös transperson som Feministiskt Perspektiv tidigare har skrivit om. Andra i referensgruppen har översatt broschyren till olika språk. I nuläget finns den tillgänglig på somaliska, spanska, serbokroatiska, engelska, franska och albanska. Målet är att den ska finnas på minst sex språk till.