Med musik, tal och högläsning av berättelser om sexuellt våld ställde kampanjen #FATTA krav på politikerna i Sveriges riksdag att ta ställning och agera för att få stopp på det sexuella våldet. Kampanjen startade som en reaktion på straffriheten vid våldtäktsmål och manifestationen, som pågick under sex timmar, är en del i ett långsiktigt arbete för förändring.
Manifestationen pågick mellan klockan 11 och 17 på måndagen och samlade av och till uppåt 200 deltagare. Bakgrunden är den senaste friande domen i hovrätten i ett mål där tingsrätten tidigare fällt sex killar mellan 15 och 17 år för bland annat grov våldtäkt mot en 15-årig flicka.
Kampanjen #FATTA startades av det kreativa kollektivet Femtastic och Crossing Boarders, som verkar för ett jämställt och inkluderande samhälle, efter ett liknande mål, när förövaren friades av tingsrätten. Nu har hovrätten ändrat den domen.
De 150 berättelser som resulterade i #FATTA-kampanjens låt, lämnades över till justitieminister Beatrice Asks stabschef tillsammans med filmer från kampanjen som illustrerar dess två krav: ”…en förändrad lagstiftning med samtycke som utgångspunkt samt mer resurser för att förändra de normer som skapar våldtäktsmän i vårt samhälle.”
Inga-Lisa Sangregorio konstaterar i Feministiskt Perspektiv att orimligt höga krav på våldtäktsoffer och orimligt låga krav på våldtäktsförövare är en lång tradition bland lagmän i Sverige och återger ett brev hon fick från en av lagens väktare i samband med en snarlik debatt som fördes i mitten av 70-talet.
Advokaten Elisabeth Massi Fritz, som många gånger varit målsägarbiträde i våldtäktsmål, konstaterar i en artikel i DN att utgången i stor utsträckning hänger på ordförande och ledamöter i den aktuella domstolen och efterlyser mer kunskap om sexualbrott hos rättens företrädare. I samma tidning presenterar Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund (SKR) 9 punkter för att stoppa de sexuella övergreppen. De lyfter även fram på vilket sätt hovrättens kunskaper brister i det senast uppmärksammade fallet, och svarar på mothugg från Anne Ramberg, generalsekreterare i Advokatsamfundet, och Fredrik Wersäll, president i Svea Hovrätt.
SKR propagerar inte i första hand för en samtyckeslagstiftning, vilket bland andra Miljöpartiet och straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufvud krävt, och även krävde i samband med den senaste sexualbrottsutredningen. Och frågan om samtycke står i fokus för en del av diskussionerna även nu, i kölvattnet av de senaste exemplen på hur osäker utgången av sexualbrott kan vara i svenska domstolar.
