Arbetsgivare måste enligt lag rätta till osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Regeringen satsar därför nio miljoner kronor för att DO ska öka sina insatser kring lönekartläggningar på olika arbetsplatser. Det meddelade jämställdhetsminister Maria Arnholm och integrationsminiser Erik Ullenhag i veckan.

– Det är helt oacceptabelt att en genomsnittlig man tjänar 3,6 miljoner kronor mer än en genomsnittlig kvinna under en livstid. Lönekartläggningar är ett viktigt redskap för att mäta och synliggöra ojämställdhet, säger jämställdhetsminister Maria Arnholm i ett pressmeddelande från utbildningsdepartementet.

De nio miljonerna ska också användas till att främja universitetens och högskolornas arbete med aktiva åtgärder. Peter Tai Christensen, chef för granskningsenheten på DO, välkomnar satsningen.

– Det här ligger väl i linje med vad vi ser som prioriterat själva och nu kan vi göra ett större avtryck.

Den nya satsningen berör inte bara Peter Tai Christensens granskningsenhet. Han ser positivt på att uppdraget kombinerar två av de verktyg DO har till sitt förfogande – både granskning och främjande av aktiva åtgärder.

– Vårt arbete vinner på att kombinera de här verktygen. Dels når vi ut med budskap om hur man kan leva upp till lagens krav och dels kan vi se till att de som omfattas gör det de ska.

Att lönekartläggningarna bygger på tvåkönsnormen och inte kommer åt lönediskriminering på andra grunder än kön är något som diskuteras på DO. Och utvecklingsarbete pågår för att se hur lönekartläggningar uppdelade utifrån kvinnor respektive män kan göras på ett sätt som inte exkluderar och som tar hänsyn till att alla inte identifierar sig som det juridiska kön hen är bokförd som.

– Det är ingen som förespråkar kartläggningar utifrån fler grunder som till exempel sexuell läggning. Däremot gäller det att säkerställa att det inte finns kriterier eller bestämmelser för lönesättning som slår väldigt olika utifrån alla diskrimineringsgrunder.

Enheten som Christensen är chef för bildades just för att tillmötesgå behovet av mer granskning. Än så länge kan han inte säga hur fördelningen mellan de två uppdragen kommer att se ut. Samtidigt konstaterar att storleksordningen är fullt jämförbar med Jämos miljongranskning. En så pass omfattande granskning rymdes inte inom Jämos ordinarie budget, utan även då krävdes ett extra resurstillskott.

Miljongranskningen kom fram till att omkring 80 procent av Sveriges största arbetsgivare inte levde upp till kraven på lönekartläggning och ledde till att 5 200 arbetstagare fick sina löner höjda. DO föreslås inte få några nya tvingande åtgärder för att komma åt företag som missköter lönekartläggningen och jämställdhetsplanerna, men kan nu som då förelägga arbetsgivaren att vid vite fullgöra skyldigheterna.

Sedan miljongranskningen skedde har regelverket förändrats så att färre arbetsgivare (de som har fler än 25 anställda mot tidigare 10) omfattas av kravet på att göra lönekartläggningar, och för de som fortfarande omfattas har frekvensen minskat från varje år till vart tredje. O