I början av veckan kunde Feministiskt Perspektiv avslöja hur en obehörig person i Uppsala kom åt känslig, sekretssbelagd information via internettjänsten ”Min journal på nätet”. Trots att projektet fått kritik för de konsekvenser som kan drabba våldsutsatta kvinnor och barn pågår arbetet för att inkludera alla landsting i projektet.

Benny Eklund, som är projektansvarig för e-tjänsten vid landstinget i Uppsala län, kontaktade Feministiskt Perspektiv för att berätta mer om systemet som han kämpat för länge och efterlyser förslag till förbättringar. Han säger att de är medvetna om att våldsutsatta personer kan fara illa när journalanteckningar blir allt mer lättillgängliga. Samtidigt menar han att det inte är ett nytt problem. Sedan tidigare kan patienter beställa ut egna journaler via ett formulär på landstingets hemsida och sedan få dem skickade via rekommenderat brev till folkbokföringsadressen.

– Det är också ett hot för utsatta personer. Om det finns någon i hushållet som läser den. Det kan ju vara lika illa det, menar Benny Eklund.

Han säger att de har regelbunden kontakt med enheten för kvinnofrid i Uppsala för att kunna utveckla systemet så personer som är utsatta för våld i nära relationer inte far illa av journalsystemet.

– Det finns en möjlighet att försegla sina journaler. Än så länge har bara fem personer använt sig av den funktionen, men det innebär att man inte har tillgång till sina journaler på nätet alls. Utomlands ser man det här som en möjlighet att lösa det. Men det är en besvärlig situation som det inte går att värja sig från. Vi skickar ut journaler var tionde minut, det är likadant i alla landsting.

– I dag når man inte journalerna på kvinnofridsenheten, som exempel. Men vi har sagt att det kanske ska kunna vara valbart. Att om du behöver dina journaler till något juridiskt så ska man kunna logga in och ha journalerna där. Istället för att ha dem på papper som man måste hålla reda på och att man på så vis får varje kvinna bestämma själv, istället för att landstinget i all väl mening, bestämmer det.

Benny Eklund tror dessutom att lättillgängliga journaler kan vara en fördel för våldsutsatta. Eftersom vården numera praktiserar så kallad sammanhållen journalföring, som gör att i princip alla vårdanställda kan läsa dina journaler, kan en möjlighet att få se vilken vårdgivare som varit inne och läst journalanteckningar kännas betryggande för personer som är utsatta för våld i hemmet eller så kallat hedersrelaterat våld.

– Vi har tänkt att alla som inte vill ska kunna begära att namngivna personer inte ska kunna gå in på deras journaler. Då ska man kunna spärra den funktionen för dem, utan att det påverkar den medicinska tryggheten. Om det är en partner eller granne eller någon den känner. I Uppsala finns det 10 000 som har tillgång till journalanteckningar av den enkla anledningen att de arbetar inom sjukvården. Det var tionde person du möter på gatan i Uppsala.

– Vi vill göra det här systemet säkrare. Därför är vi tacksamma för alla idéer och tips om hur vi kan utveckla systemet.