Det var Bengt Svensson, chef för Rikspolisstyrelsen, som tog initiativet till en analys av den svenska terrorberedskapen. Slutsatserna presenterades för justitieminister Beatrice Ask i måndags, i samband med en pressträff i Rosenbad. Utgångspunkten har varit den så kallade 22-julikommissionen som tillsattes efter terrorattentaten i Norge.

Svensk polis vill att regeringen tydligare prioriterar terrorism. En viktig lärdom från Norge är att det fanns planverk och rutiner som inte följdes. Därför framhåller Bengt Svensson vikten av att skapa bättre övningsmöjligheter och utveckla ledningskapaciteten. Polisen föreslår även bättre transportmöjligheter och utvecklad kommunikation. Kostnaden för hela förslaget är beräknad till ungefär 150 miljoner kronor varav en stor del rör bombskydd, en del rör utökning av nationella insatsstyrkan och en del investeringar fanns det redan beslut om.

Enligt Klas Friberg, rikskriminalchef, har svensk polis tillsammans med säkerhetspolisen redan i dag en god förmåga att hantera i förväg kända händelser.

– Men vi behöver förbättra vår förmåga när det oväntade dyker upp och hantera det på ett bättre sätt. Vi menar att förslagen vi lämnat till riskpolischefen kommer att borga för detta.

Anders Thornberg, Säpo-chef, anser att förslagen gör ansvarsfördelningen mellan svensk polis och Säpo tydligare och ger bättre möjligheter att agera tillsammans, bland annat genom ett nationellt taktiskt råd.

– Vi förbättrar också underrättelseutbytet som vi har med den övriga polisen om till exempel extremistmiljöer.

För säkerhetspolisens del finns ett stort behov av att förbättra it-stödet, ett arbete som redan påbörjats.

– Vi måste ha bättre system för att ta hand om information. Vårt problem är inte att vi har för lite information. Ofta är det svårt att få ut väsentlig information rätt i tiden som vi kan använda och omsätta operativt från underrättelser till hotbildsbedömningar, säger Thornberg.

Förmågan att hämta in den totala bilden från internet och andra öppna källor måste också öka, anser han:

– Utvecklingen på internet går ”rasande snabbt”. Här gäller det att vara med inom de gränser man måste ha i ett öppet samhälle med effektivitet för rättsväsendet å ena sidan och integritet och mänskliga fri och rättigheter i den andra delen. Det är en avvägning som måste göras politiskt och vi måste förhålla oss till det.

Några garantier för att polisen ska kunna upptäcka en person som Anders Behring Breivik i förväg är Thornberg inte beredd att ge, men han tror sig kunna komma en längre bit på väg med nu gällande regelverk.

– Breivik var skicklig på att ligga precis under radarn, men i det här samarbetet har vi också tagit höjd för en del olika åtgärder där vi kan hämta in information på ett annat sätt.

– Allt som vi kommit fram till kommer vi inte att redovisa här för då kan vi underlätta för en motståndare.

Det är oklart om förslagen innebär att mer kommer att göras för att kartlägga de hot som riktas särskilt mot kvinnor i offentligheten. Att fenomenet är utbrett och bygger på kvinnohat framgick i ett avsnitt av SVT:s Uppdrag granskning häromveckan.

– Det som vi har tittat på här särskilt är inte att upptäcka personer utan att hantera konkreta händelser när de inträffar så därför har vi inte gått på djupet på det du efterfrågar, utan det är en del som säkerhetspolisen sysslar med, säger rikskriminalens Klas Friberg.

Anders Thornberg konstaterar att kvinnohat och näthat är en del av de extremistiska miljöerna.

– Det vi har tittat på tillsammans är hur vi ska bli bättre på att hantera frågor som kommer från extremism både från höger och vänster och religiösa drivkrafter. Vi måste se till att inte dubbelarbeta eller att något faller mellan stolarna så det kommer vi att arbeta mer med.

– Som en bieffekt av det här arbetet och tydliggörande av ansvarsförhållanden bedömer jag att det kommer bli bättre även när det gäller den frågan.

Att det specifika, sexualiserade näthat som riktas mot kvinnor hindrar en del från att uttala sig offentligt, verka som journalister och politiker kan i vissa fall vara ett hot mot demokratin, enligt Thornberg. Men någon särskild kartläggning av de som hotar kvinnor pågår inte från säkerhetspolisens sida.

– Säkerhetspolisen har en uppgift framför allt när det gäller hot mot förtroendevalda och de demokratiska grundvalarna, då är det förtroendevalda, rättsväsendet och några till där vi har specialuppdrag. Frågan du pratar om ska hela den svenska polisen tillsammans lösa. Om det är hot mot mig som privatperson, då är det polisen som utreder, men om det är hot mot mig som myndighetschef för säkerhetspolisen och jag skulle tycka att jag kanske inte borde vara chef längre, då hotar det demokratin på ett annat sätt och det är då säkerhetspolisen går in, men man vet ju aldrig riktigt när det är det ena eller andra, därför jobbar vi tätt ihop med svensk polis i de här frågorna.

Har Anders Behring Breiviks utpekande av kvinnor som landsförrädare inte fått er att ompröva nivån på det här?

– Vi tar allting på allvar, men det vi pratar om i dag är väldigt grov brottslighet som kan tvinga ner samhället eller hotar samhället med terrorattentat, när det är massförluster i människoliv eller väldigt grov brottslighet på det sättet. Det här är, precis som rikspolischefen sade grov brottslighet, men det var inte det vi pratade om idag, men vi försöker lösa det också.

Menar du att det inte hänger ihop?

– Det kan hänga ihop. När vi tittar på de här extrema sidorna och extrema uttalandena med hot om våld, då bedömer vi det också naturligtvis, och får vi överskottsinformation så lämnar vi över den till polisen.

Bengt Svensson placerar också ”näthatsfrågorna” utanför terrorbekämpningen. Att göra det lättare att ingripa är snarare en lagstiftningsfråga, menar han.

Och enligt Beatrice Ask, som fanns på plats för att svara på frågor om polisens slutsatser, pågår ett arbete som kan medföra förändrad lagstiftning för att komma åt det som numera går under benämningen ”näthat”.

– Det är ingen tvekan om att kvinnor är särskilt utsatta i vissa sammanhang och det ser vi väldigt allvarligt på. När vi tittar på den här typen av olaga hot och regelverken har vi också det fokuset med oss i arbetet.
Bland förändringarna som kan bli aktuella finns yttrandefrihetskommitténs förslag på att sänka ribban för vad som går under allmänt åtal vid förtal. Beatrice Ask talar också om förändrade brottsrubriceringar och regler kring fotografering.

– Ett av skälen är att på nätet sprids bilder till alla möjliga i hela världen och ligger kvar, brottet blir allvarligare i någon mening, kränkningen större. Internet innebär förändringar i hur saker fungerar och det måste man tänka på när man skriver lag, det är den typen av rätt besvärliga resonemang som vi måste föra.

Finns det något som redan nu kan göras med anledning av de olaga hoten?

– Dels är det bra att Rikspolisstyrelsen varit ute och sagt att man vill ha in anmälningar, att man från central nivå har markerat att det här är viktiga frågor som man ska anmäla så att det går att ta itu med dem. Sedan behöver vi förbättra förmågan att se vad man kan anmäla. Jag träffade en kvinna i dag som har varit väldigt ansatt. När hon anmälde så var man på väg att lägga ner, tills man tittade ett varv till och kunde se att det låg hot, inte bara förtal och förolämpningar i den typ av mejlväxling som hade kommit.

Enligt Beatrice Ask behöver också polisens kompetens att analysera anmälningar på ett bra sätt bli både bättre och jämnare.

– En synpunkt som vi får är att ibland blir man väldigt rätt bemött och det händer saker, och ibland är det ingen som verkar bry sig. Det beror naturligtvis på olika kunskap och vi behöver ha en jämn och hög nivå när det gäller kvalitet i polisarbetet.

Är det något som behöver utredas?

– Nej, det behöver man inte utreda, det kan man sätta igång med på en gång.