Al Sharpton menar att den friande domen ifrågasätter svarta pojkars medborgerliga rättigheter:

– Frågan är om Trayvon Martin och alla Trayvon Martins i landet har en medborgerlig rätt att gå hem, sade han enligt amerikansk media.

Domen, och fallet som sådant, har vållat stor ilska eftersom den ses som ett i en lång rad av exempel på hur svarta amerikaners liv anses oviktiga, och hur framför allt unga svarta män utmålas som en fara för sin omgivning, även om den omgivningen är beväpnad och trots polisens avrådan tar upp förföljandet av en obeväpnad ung svart man på väg hem till sin far, så som George Zimmerman gjorde kvällen i februari förra året då han sköt 17-årige Trayvon Martin till döds.

Protester har pågått på många platser runtom i USA under veckan, och flera namninsamlingar pågår också med krav på att ett civilrättsligt mål ska resas på federal nivå. På National Association for the Advancement of Colored People, NAACP:s hemsida, pågår en namninsamling som sedan förra helgen har samlat mer än en miljon underskrifter.

Redan i söndags meddelade också landets justitiedepartement att fallet nu granskas för att se om det finns bevis som skulle kunna föranleda en civilrättslig rättegång på federal nivå. Utredningen inleddes redan förra året men har legat på is medan den delstatliga rättegången haft sin gång. När den nu är färdig återupptas den federala utredningen igen.

Kritik mot stand-your-ground-lag

Och i tisdags uttryckte justitieminister Eric Holder i ett tal till NAACP oro för Floridas stand-your-ground-lag, samt över den roll den kan ha spelat i rättegången mot George Zimmerman.

Federala myndigheter har tidigare väckt åtal vid friande domar, det kanske mest kända exemplet är Rodney Kingfallet då en delstatsjury i Kalifornien frikände fyra poliser trots vittnesmål och trots att den brutala misshandeln av King filmats. Ett år efter den friande domen inledde federala myndigheter en ny prövning, då de fyra poliserna ställdes inför rätta för att ha kränkt Kings medborgerliga rättigheter. Detta betyder inte att det är vanligt eller är enkelt. Om det är via hatlagstiftningen som åtal ska väckas ställs mycket höga krav på bevisning om att rasism var avgörande.

Det var sent i lördags kväll som Zimmerman friades från åtalspunkterna mord av andra graden, alternativt dråp. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Kort efter nyheten höll artisten Beyoncé en tyst minut under sin konsert i Nashville, Tennesse, och sjöng därefter Whitney Houstons låt I will always love you.

I söndags förklarade Stevie Wonder att han kommer att bojkotta Florida , och andra delstater med liknande lagstiftning, så länge de har kvar stand-your-ground-lagen.

Skaparen av den hyllade tv-serien The Wire, David Simon, sade att han inte kunde titta en afro-amerikansk förälder i ögat av skam, och att rätten till självförsvar bara gäller för vita. Och i tisdags dedikerade Bruce Springsteen en av sina låtar till Trayon Martins minne under en konstert på Irland.

Kommer från religiös familj

Zimmerman kommer från en familj som beskrivs som mycket religiös. Han ska under en period ha velat bli polis, och har läst krimonologi. Under åtta år har han varit aktiv medlem i ett medborgargarde i bostadsområdet The Retreat där han bor, och har ringt polisen 46 gånger under den perioden.

Han greps i juli 2005 i samband med ett polisingripande mot en av hans vänner. En månad senare fick hans tidigare fästmö igenom ett besöksförbud mot honom efter anmälan om misshandel. En av hans kusiner har också vittnat om att han förgripit sig på henne när de var barn.

Samma kusin förklarade för polisen i ett telefonsamtal några dagar efter dödsskjutningen att Zimmerman var rasist, ogillade svarta och att han var konfrontativ. Trots att dessa vittnesmål om tendenser till våld i Zimmermans bakgrund fanns med i utredningen hördes dessa kvinnor under rättegången.

Att domaren däremot godkände att Zimmermans försvarare lade fram tester som visade på att Trayvon Martin hade spår av marijuana i kroppen, är ett av många tecken på skevhet i målet. Det skriver Salamishah Tillet på tidningen The Nations blogg.

”Sådana skillnader ledde många (mig själv inkluderat) till att dra slutsatsen, som Mychal Denzel Smith skrev, att ’Trayvon Martin och den svarta manligheten var ställda inför rätta’. Men de visar också ett maktsystem som avfärdar erfarenheter och röster från överlevare av sexuella övergrepp och våld i nära relationer som osynliga och otrovärdiga”, skriver Tillet och hänvisar också till ett annat uppmärksammat fall som fick ett helt annat utfall.

Självförsvar inte för alla

Efter den friande domen spreds jämförelser med domen mot Marissa Alexander som en löpeld på sociala medier. Alexander, en ostraffad högutbildad, svart, kvinna ansågs till skillnad från Zimmerman inte ha rätt till självförsvar då hon förra året dömdes till 20 års fängelse efter att ha skjutit ett varningsskott i luften då hennes man, som tidigare hade misshandlat henne, attackerade henne. Den åklagare som ansvarade för fallet var Angela Corey, samma Corey som också ansvarat för Zimmermanfallet. Trots att ingen skadades i Alexander-fallet dömdes hon alltså till 20 års fängelse efter att juryn överlagt i endast 12 minuter.

Kongressledamoten Corinne Brown skrev då att domen mot Alexander visade två saker, att stand-your-ground-lagen inte gäller kvinnor som utsätts för våld i hemmet, eller för svarta amerikaner.

Florida först med stand-your-ground-lag

2005 blev Florida den första amerikanska delstaten att införa den så kallade stand-your-ground-lagen efter en kampanj som leddes av bland annat National Rifle Association, NRA. Sedan har flera andra delstater följt efter och i dag har ett drygt 20-tal delstater infört liknande lagar.

Logiken är att i och med en utökad form av självförsvar kommer potentiella våldsbrottslingar att avskräckas och därmed leda till minskningar av personvåld, samt mord. Det finns dock inga övertygande kopplingar mellan denna utökade form av rätt att döda i självförsvar, tvärtom finns det tecken på att förhållandet kan vara det motsatta.

En studie publicerad förra året av Texas A&M University påvisade ingen avskräckande effekt, däremot en statistiskt säkerställd ökning, 8 procent, av mord och dråp.

Dödligt våld har ökat

Tidigare fanns det krav på att om möjligt skulle en person dra sig undan en farlig situation istället för att använda dödligt våld, om den inte utspelade sig i personens hem, då inget sådant krav fanns. När lagen ändrades togs kravet att försöka ta sig ifrån en situation bort, och dödligt våld blev legitimt även i fall då en person skulle kunna sätta sig säkerhet genom att ta sig ifrån en plats.

Enligt studien, som jämfört delstater som infört stand-your-ground-lagar med stater som inte har gjort detta, finner att det inte går att se någon avskräckande effekt på brott som inbrott, rån eller aggravated assault. Men alltså en ökning av mord och dråp med 8 procent, omkring 600 per år.

Dessa lagar har nu hamnat i fokus. Zimmerman begärde visserligen inte immunitet som lagen medger, däremot har den varit närvarande under rättegången bland annat i domarens instruktioner till juryn.

Enligt tidningen Tampa Bay Times har lagen tillämpats i minst 200 fall enbart i Florida, och tidningen har sammanställt grafik som tar upp 133 fall som lett till döden.

I maj i år tillsattes också en utredning i huruvida stand-your-ground-lagarna tillämpas på ett rasdiskriminerande sätt då US Commission for Civil Rights röstade för att anta uppdraget.

Nytt kontroversiellt fall

Redan till hösten kommer ett nytt fall tas upp i rätten i Florida som har flera likheter med Trayvon-Zimmermanfallet. Även då handlar det om dödsskjutningen av en ung svart pojke, 17-årige Jordan Davis.

Michael Dunn, som sköt flera skott in i bilen som Davis satt i, är vit. Han står åtalad för mord, men hänvisar till stand-your-ground-lagen, rapporterar den amerikanska tidskriften Mother Jones.

Ras, vithet och de privilegier som är behäftade med den, har också debatterats under veckan. Efter dödsskjutningen av Trayvon Martin var det många som under parollen ”Vi är alla Trayvon Martin” protesterade iklädda hoodies med luvorna uppdragna.

Men som Time’s Eric Liu tog upp i en krönika i veckan var den springande punkten inte Martins luva, utan hans hudfärg.

Vita privilegier i fokus

Och bland proteströsterna har också en annan strömning tagit form då vita förklarat: ”Vi är inte Trayvon Martin” för att sätta sökljuset på privilegier som vita automatiskt får tillgång till.

Samma perspektiv har också förts fram i Sverige. På SVT-debatt skrev frilansjournalisten Judith Kiros i förra veckan att dödsskjutningen synliggör vilka föreställningar som finns kring färg, såväl i Sverige som i USA:

”Att vara vit, att uppfattas som vit, är och har länge varit att ha privilegiet att ses som en individ snarare än som en representant för en grupp. En vit sjuttonåring kan ha på sig en hoodie utan att uppfattas som kriminell”.