I din masteruppsats kommer du fram till att kvinnor omtalas främst som offer och som mödrar inom socialt arbete. Varför tror du att det förhåller sig på det viset och på vilka sätt är det problematiskt?

– Det förhåller sig på detta sätt bland annat därför att socionomutbildningen brister i att erkänna och lära ut kunskap om könsmaktsystemet och vilka konsekvenser rådande patriarkala maktstrukturer har för kvinnor. Vidare kunskap om kvinnor ses inom utbildningen snarast som en valbar variabel och påverkas till hög grad av lärarnas egna feministiska ståndpunkter. Detta påverkar i sin tur studenternas, det vill säga de framtida socionomernas uppfattning om hur viktig/oviktig denna kunskap är.

– När kunskap om könsmaktsystemet och dess konsekvenser uteblir reproduceras en traditionell och stereotyp bild av kvinnor. Denna bild tar form i att kvinnor främst ses som mödrar och som ”svagare” i relation till män, via traditionell dikotomisering av könen. För att få bort dikotomiseringen, det vill säga sättet att se på kvinnor och män som två motsatta poler med olika uppsättning av egenskaper och funktioner, krävs vidare analys och problematisering av könsroller och de negativa effekter som dessa sociala konstruktioner ger.

2) Du kritiserar även bristen på analys av orsakerna till sociala problem inom socialt arbete. Kan du utveckla din kritik?

– Kritiken grundar sig på att när kvinnors situationer belyses i texter inom socialt arbete, vilket varit mitt fokus i studien, görs det i hög grad enbart utifrån ett beskrivande sätt. Det resulterar i att orsaker och påverkansfaktorer till kvinnors situation varken problematiseras, utreds eller ens anges. Exempelvis kan en text om kvinnor som utsätts för våld av män i hemmet innehålla enbart siffror på hur många kvinnor som utsätts. Det kan även nämnas att våldet ökar men orsakerna till varför kvinnor utsätts för våld i högre grad än män problematiseras inte. När maktanalys uteblir på detta sätt är risken större för att sprida uppfattningen att ”det bara är så” och en bild av kvinnor som ”svagare”. Människors utsatthet måste granskas utifrån fler nivåer och den strukturella nivån är mycket central för att kunna förstå djupet och helheten av kvinnors situation.

3. Vilka konsekvenser för det praktiska sociala arbetet har sättet som kvinnor beskrivs på?

– Sättet som kvinnor beskrivs på inom socialt arbete har konsekvenser i det praktiska sociala arbetet, dels då en stereotyp bild av kvinnor reproduceras. Även kvinnors agentskap liksom makten över deras situation förminskas och en djupare förståelse av deras situation uteblir. Socialarbetarna har helt enkelt inte tillräcklig kunskap om kvinnors situation och de maktstrukturer som styr över och diskriminerar dem i samhället. Inte heller ser socialarbetarna denna kunskap som viktig då den inte prioriteras på utbildningen. Konsekvenserna som visar sig när denna kunskap uteblir är dock mycket stora och att förhålla sig neutral till att kvinnor strukturellt diskrimineras anser jag inte vara acceptabelt för någon, allra minst för socialarbetare.