I höst går Europaparlamentet till omröstning om kvotering till bolagsstyrelser. Målet är att göra styrelserna i EU:s största företag mer jämställda. Lagförslaget har både förespråkare och kritiker bland parlamentarikerna, inte minst de som företräder Sverige. Hur utfallet blir står ännu skrivet i stjärnorna.
Lagförslaget om kvotering gäller giganternas bolagsstyrelser runt om i EU; totalt berörs cirka 5 000 börsnoterade företag. Kommissionen tänker sig att rekryteringen till höga poster inom bolagen sker från styrelsen och tror därför att fler kvinnor på styrelseposter ska ge ett förändrat perspektiv.
Den svenska regering är, liksom bland andra den brittiska, tyska och nederländska, negativ till förslaget. De menar att direktivet skulle strida mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska tas på lägsta möjliga politiska nivå. Men om lagförslaget blir verklighet måste Sveriges regering införa kvotering till bolagsstyrelser vare sig de vill eller inte.
Med anledning av den stundande omröstningen hölls i måndags en pressfrukost och ett seminarium för allmänheten om lagförslaget. Cecilia Wikström (FP) och Olle Ludvigsson (S) deltog vid båda tillfällena för att berätta om och argumentera för sin syn på kommissionens förslag.
EU rätt nivå?
Cecilia Wikström anser att kvoteringsfrågan borde ligga på nationell nivå.
– Bolagskulturer ser olika ut i olika länder och det borde därför vara upp till den nationella regeringen att besluta om kvotering. Jag kan inte se det europeiska mervärdet.
Den socialdemokratiske europaparlamentarikern Olle Ludvigsson håller inte med sin parlamentskollega.
– Det är bra att förslaget kommer från EU. Det är en grundläggande rättighet för alla kvinnor i Europa att ha den här möjligheten. Om det inte sker på EU-nivå så kommer det ta väldigt lång tid innan det händer något.
En symbolhandling
Nog kommer det att ta tid innan minst 40 procent i stora företags bolagsstyrelser är kvinnor: 89 år för att vara exakt. Uträkningen användes flitigt av politiker, representanter från näringslivet och andra som deltog i det direktsända seminariet. Cecilia Wikström är trött på den långsamma utvecklingen, men kommissionens väg är inte rätt att gå enligt folkpartisten.
– Jag tycker att förslaget är tandlöst och det riskerar att bli en papperstiger, sade Cecilia Wikström under seminariet.
Förslaget är endast riktat mot bolagsstyrelserna i de allra största företagen och vd:n berörs inte av direktivet. Det handlar om att få en minimal klick i EU:s företagsvärld mer jämställd. Olle Ludvigssons svar på problemet med förslagets tandlöshet är att det inte hindrar andra steg mot jämställdhet.
– Det finns ingenting som stoppar de nationella regeringarna från att ta mer långtgående beslut om kvotering. Sen är det här lagförslaget en symbolhandling som visar var EU står i frågan.
Trots de kritiska orden om förslaget ser Cecilia Wikström det som självklart att de utsatta målen kommer nås om direktivet blir verklighet.
– Men då handlar det bara om att uppfylla lagen, betonade hon.
Bristande trovärdighet
Lagförslaget kommer från en institution i EU där endast 9 av styrelsens 28 ledamöter är kvinnor. I Europaparlamentet är 35 procent av ledamöterna kvinnor (2012) och i den europeiska centralbankens styrelse sitter inte en enda kvinna.
– Jag tycker inte att det finns någon trovärdighet i EU:s pekpinnar när vi själva inte har kvotering, sade Cecilia Wikström som flera gånger återkom till trovärdighetsproblemet.
Om EU någonsin kommer införa kvotering inom sina egna institutioner får framtiden visa. I november avgörs, om allt går som det ska, bolagsstyrelsernas öde i frågan.
– I utskotten finns det en svag majoritet för lagförslaget men i plenum står resultatet skrivet i stjärnorna. Jag tror det blir ett nej i slutändan, förutspådde Cecilia Wikström.
