Regeringen satsar 4 miljoner i kampen mot näthatet. I en debattartikel i Expressen beskriver jämställdhetsminister Maria Arnholm och demokratminister Birgitta Ohlsson hur hatet som frodas i digitala medier drabbat flickor och kvinnor hårdast.

”Tonen är stenhård och ofta sexualiserad. Den kvinnliga journalisten på dagstidningen och den 12-åriga flickan på Instagram möts i benämningen hora. Här finns allt från avskyn mot några tonårstjejer som protesterar mot främlingsfientlighet med gatukonst, till ständiga hot mot våra mest framträdande kvinnliga opinionsbildare”, skriver de i artikeln.



De konstaterar vidare hur hatet leder till självcensur som i sig utgör ett demokratiskt problem.

Därför har regeringen beslutat satsning på fyra miljoner kronor för att förstärka arbetet mot hot, kränkningar och trakasserier på nätet.

Ungdomsstyrelsen ges nu det övergripande uppdraget att initiera förebyggande åtgärder och följa området. Dessutom får de i särskilt i uppdrag att ta fram information riktad till unga om var gränsen för det lagliga samtalet slutar och var de olagliga nättrakasserierna tar vid. Myndigheten ska också visa på kontaktvägar för den som utsätts för brott, som brottsoffer ska du veta dina rättigheter och möjligheter.



Därtill utvidgas det pågående arbete myndigheten har för att förebygga sexuell exploatering av unga via internet. Ungdomsstyrelsen ska nu även vägleda de verksamheter som kommer i kontakt med unga i hur de bör agera när kränkningar och hot kommer upp.

Detta nya uppdrag kompletterar den uppgift regeringen givit Statens medieråd att i Sverige genomföra Europarådets kampanj No Hate Speech Movement. Där den tar ett vidare grepp är ungdomsstyrelsens uppdrag tydligt att prioritera jämställdhetsperspektivet och ungas särskilda utsatthet.

Därutöver, meddelar Arnholm och Ohlsson, pågår inom Justitiedepartementet, delvis mot bakgrund av näthatet, en analys av hur strafflagstiftningen skulle kunna moderniseras för att bättre än i dag träffa och motverka det som bör vara straffbart.