Nu har utredningen om förbättrat skydd för utländska kvinnor som utsätts för våld av männen som tagit dem till Sverige gått ut på remiss. Dock inte de delar som handlar om den så kallade tvåårsregeln som berör frågan om uppehållstillstånd. Enligt jämställdhetsminister Maria Arnholm ska regeln kartläggas separat och på justitiedepartementet pågår nu beredningen.
Det finns män som har satt i system att missbruka utlänningslagen för att därigenom kunna exploatera kvinnor från andra delar av världen, utan att ställas till svars.
Den så kallade tvåårsregeln kom till i syfte att underlätta för människor från olika länder att leva tillsammans genom att bevilja tillfälliga upphehållstillstånd under två år så att prövningen av permanent uppehållstillstånd kan skjutas upp under en längre tid.
När Eva Eriksson utredde problematiken kom hon fram till att tvåårsregeln medför att kvinnor som av olika skäl inte kan återvända till hemlandet tvingas stå ut med kränkningarna för att inte bli av med uppehållstillståndet.
Att utreda tvåårsregeln ingick dock inte i uppdraget. Och nu när utredningen efter ett års beredning går ut på remiss ombeds remissinstanserna att bortse från de avsnitt som handlar om just tvåårsregeln.
Positivt besked
Detta tycks bero på att en fördjupad analys av tvåårsregeln är på gång. När frågan togs upp under en interpellationsdebatt i somras klargjorde jämställdhetsminister Maria Arnholm att hon förstår problematiken. Hon sade också att:
”En kartläggning av tvåårsregelns tillämpning kommer att genomföras i syfte att få en mer djupgående juridisk analys. De delar av betänkandet som omfattas av direktiven kommer också att remitteras.”
Utredaren Eva Eriksson ser mycket positivt på beskedet.
– Det är ju det vi föreslår i utredningen, att man ska göra en analys av den, så det är jag nöjd med, säger hon.
Förutom att Eriksson anser att tvåårsregeln bör avskaffas på sikt lade hon fram flera förslag på åtgärder för att öka möjligheterna att förhindra oseriösa män från att föra kvinnor och barn till Sverige. Det handlar bland annat om att förbättra informationen till kvinnorna, både från ambassaderna innan det tillfälliga uppehållstillståndet ges och när de väl befinner sig i Sverige. Detta bland annat genom bättre samordning mellan ansvariga myndigheter.
Utredningen föreslår även en modernisering av den skyddsregel enligt vilken kvinnor, trots brutet förhållande, kan få stanna i Sverige när de utsätts för våld. Kriterierna för när skyddsregeln ska tillämpas ger enligt utredningen intryck av att våldsutsatta invandrarkvinnor måste uppnå en viss grad av utsatthet för att omfattas. Men nolltolerans mot våld ska gälla alla kvinnor i Sverige, är förslaget att om våld eller allvarliga kränkningar förekommit i förhållandet ska det räcka som grund för tillämpning av skyddsregeln.
Beredning pågår
Eva Eriksson tycker att det är bra att frågan nu är i rullning och uppfattar utifrån de interpellationsdebatter som hållits om utredningen att den tas på allvar. Även beredningstiden på ett drygt år ser hon som rimlig med tanke på att det är komplicerade frågor som ska hanteras och att flera departement berörs:
– Sedan är det så med alla frågor som rör kvinnors mänskliga rättigheter att det tar tid. Det är inte så att de här frågorna står högst upp på den politiska agendan.
Feministiskt Perspektiv har försökt få besked om när och under vilka former tvåårsregeln ska kartläggas från justitiedepartementet. Det är nu Tobias Billström som har frågan på sitt bord och enligt presstjänst pågår beredning. Ytterligare detaljer kring detta har också utlovats inom kort.
Senast den 8 november ska remissinstanserna lämna in sina svar på utredningen.
