Förra veckan gick ett larm på Akademiska sjukhuset i Uppsala. En obehörig person hade kommit åt känslig, sekretssbelagd information via ett nytt system som låter patienterna läsa sina journaler hemifrån, via internet. Arbete pågår för att alla i Sverige ska få tillgång till e-tjänsten. Nu oroar sig enskilda läkare och intresseorganisationer för vad det kommer innebära för till exempel barn i vårdnadstvister och våldsutsatta kvinnor.
Sedan slutet av förra året har alla som besökt vården i Uppsala kunnat läsa sin journal på nätet. Projektet är ett samarbete mellan Upplands landsting och företaget Cehis, Center för ehälsa i samverkan. Med ett e-legitimation kan du logga in på Mina Vårdkontakter för att hämta ut, lagra journalkopior, diagnoser, vaccinationer och andra hälsorelaterade tjänster.
Under förra veckan gick ett larm på Akademiska sjukhuset i Uppsala efter att en pappa, utan att vara vårdnadshavare, tagit sig in i ett barns journaler och fått tillgång till känslig, sekretessbelagd information.
– Det har ställt till med ett helvete för familjen, säger en källa till Feministiskt Perspektiv.
– Trots att varken barn- och ungdomspsykiatrin, mottagningar för unga eller enheten för kvinnofrid skulle omfattas av projektet har det har dykt upp mycket olämpliga uppgifter i ett system som garanterades inte skulle drabba utsatta målgrupper. Vi litade blint på systemet, det kommer vi aldrig mer göra, berättar källan, som vill vara anonym.
Ska bli tillgängligt för alla
Under 2013 pågår ett utvecklingsprojekt som ska leverera nya e-tjänster och anslutningar till flera journalsystem. Det innebär att tjänsten ”Min journal på nätet” successivt ska bli tillgänglig för alla patienter i Sverige. Sedan tidigare har alla haft rätt att begära ut och läsa sina egna journaler, då enbart på papper, men genom den nya e-tjänsten får patienterna tillgång till samma information via webben och mobilappar. Anna Liljerot arbetar som psykiatriker i Stockholm. Hon är orolig över att våldsutsatta patienter inte vill att deras skador ska dokumenteras för att anhöriga ska tvinga dem att visa journalen.
– Om en sitter som läkare på en vårdcentral, akutmottagning eller liknande och träffar en kvinna som utsatts för misshandel av sin partner uppstår ett farligt moment 22 – om jag inte dokumenterar hennes berättelse och skador finns inga bevis vid en eventuell rättegång men samtidigt utsätter jag henne för en stor risk eftersom hennes partner kan tilltvinga sig att se journalerna hemifrån.
Fördelarna med systemet beskrivs i utvärderingen som att samarbetet med patienten kan individanpassas och därigenom bli mer jämlikt. Genom ökad information kan kvaliteten på både vårdinformation och vård höjas. Men samtidigt riktas också kritik mot att patienter kan få tillgång till känslig och inte alltid verifierad information via internet utan att ansvarig vårdpersonal hunnit värdera och kommentera informationen.
Trots att Cehis fick kritik redan i utvärderingen kring att lättillgängliga vårdjournaler kan missbrukas av våldsamma anhöriga har det inte gjorts några vidare åtgärder för att säkerställa tryggheten hos våldsutsatta kvinnor och barn. I förlängningen kan detta leda till att vårdens medarbetare undviker att anteckna vissa hypoteser, något som skulle riskera att försämra patientsäkerheten. Även barn och unga är grupper som behöver hanteras med försiktighet, menar utvärderingen, eftersom deras egna integritetsbehov kontra föräldrars eller vårdnadshavares inte allt överensstämmer.
– Det är ju flera grupper som kan drabbas. Bland annat psykiskt sjuka vars tillstånd kan förvärras, kvinnor som blir misshandlade eller en minderårig i vårdnadstvist. Det skulle lösas genom ett muntligt kontrakt i enrum med läkaren över vilka uppgifter som inte skulle ingå i Mina vårdkontakter, berättar vår källa. Men hen konstaterar också snabbt att en förälder som inte längre anses vara lämplig för vårdnad har fått tillgång till känslig information.
– Det är för jävligt.
Personal på Akademiska sjukhuset har tills vidare fått order om att vara restriktiva med vad som skrivs i journaler eftersom det ännu inte kan garanteras sekretessskydd kring journalanteckningarna. Enligt uppgift arbetar tekniker på att lösa problemet så snart som möjligt och ledningen i Uppsala låter meddela att de är medvetna om problemet och att all vårdpersonal ska rapportera till dem om det händer igen.
– Samtidigt säger de att systemet ska vara nere fram tills dess att det är tryggt, men det verkar inte stämma, konstaterar vår källa.
Svårare berätta om övergrepp
Svenska Barnläkarförbundet är en av de intresseorganisationer som varnar för de risker och svårigheter som lättillgängliga journaler på nätet kan innebära för barn i vårdnadstvister. Åsa Tinnerholm arbetar på Kvinnojouren i Uppsala, där de är oroade över systemet.
– Att en kontrollerande partner tar sig den här tillgången är inget nytt, som hennes e-legitmation, och det får självklart allvarliga konsekvenser av henne. För våldsutsatta kvinnor är ett personligt konto inget skydd. Det är ju extra allvarligt när journalanteckningar finns på nätet.
Tinnerholm säger att de sedan tidigare har problem med att vårdinstanser inte tar sekretesskyddet för våldsutsatta kvinnor och barn på allvar.
– Det har hänt flera gånger att en man ringer till akutmottagningen och ber om provsvar eller information om hennes hälsa, med hänvisning till att de är gifta, och därmed fått tillgång till uppgifter. Man kanske inte säger allt, men det som sägs är tillräckligt illa och får tillräckligt stora konsekvenser för henne. Sekretessen tas sällan på allvar kring den här målgruppen.
– Det är svårt för alla våldsutsatta att berätta om övergrepp. Men om hon dessutom vet att hennes partner kan läsa journalanteckningar i efterhand kommer det bli ännu svårare att ta steget och berätta om övergreppen.
Vi har sökt Akademiska sjukhuset för en kommentar.
