Inte en reform utan många krävs för att komma till rätta med kvinnors överrepresentation i sjuktalen. Det konstaterar Ulrika Lorentzi, jämställdhetspolitisk utredare på Kommunal som tagit del av de rapporter som kom i veckan.
När jag deltar i debatter om jämställdhet får jag ofta frågan vilken politisk reform som skulle ha störst effekt på jämställdheten. Ett svar är fler öronmärkta månader till vardera förälder i föräldraförsäkringen. Om vi måste peka ut en enskild reform tror jag att det är den mest verkningsfulla. Men är det intressant? För att verkligen uppnå ett jämställt samhälle krävs åtgärder på flera områden.
Det blir tydligt i Försäkringskassans regeringsuppdrag om Kvinnors sjukfrånvaro som presenterades i måndags. Där konstateras att familjepolitiken är viktig för att kvinnor och män ska kunna kombinera yrkesliv med familjeliv men att förhållanden i arbetslivet också spelar stor roll.
Rapporten undersöker sjukfrånvaron hos kvinnor och män som fick barn 2005 och 2008. Den visar att kvinnor generellt har en högre risk än män att bli sjukskrivna längre än 14 dagar, både före och efter de har fått barn. Två år efter andra barnets födelse ökar kvinnors risk att bli sjukskrivna betydligt.
Kvinnor blir sjuka av ojämställd fördelning av hemarbete. De kvinnor som lever med en man som inte använder föräldraförsäkringen sjukskrivs oftare än kvinnor som lever med män som tar ut föräldraförsäkring. Försäkringskassan konstaterar att dubbelarbete med huvudansvar för hemarbete, i kombination med att kvinnan arbetar lika mycket som mannen, kan leda till hälsofarlig stress.
Kvinnor blir också sjuka av ojämställdhet på arbetsmarknaden. I slutet av 1990-talet ökade risken för sjukskrivningar kraftigt i de kvinnodominerade sektorerna vård, skola och omsorg. Det hänger samman med de stora nedskärningarna som gjordes i offentlig sektor. De fysiska och psykiska kraven i yrkena ökade. Försäkringskassan skriver att det satsades på forskning och förbättringar av arbetsmiljön men ”på många håll förefaller det som att många av de grundläggande problem som förorsakar sjukskrivningar inom främst vård- och omsorgssektorn kvarstår”.
På Kommunal har vi sett att det har tillkommit problem som gör våra medlemmar sjuka på jobbet. Välfärdssektorn rustas ned och arbetsvillkoren försämras. Bemanningen i äldreomsorgen är idag så låg att Kommunals medlemmar menar att det hotar både omsorgens kvalitet och de äldres säkerhet (se till exempel rapporten Vägval välfärd). Frågan om delade turer har kommit tillbaka inom framför allt äldreomsorg. I rapporten Delade turer konstateras att delade turer påverkar hälsan negativt.
Dessutom leder en bantad välfärdssektor till ökat hemarbete, främst för kvinnor. När det offentliga drar sig tillbaka får anhöriga till skröpliga äldre ta ett större omsorgsansvar. Det är framför allt de äldres döttrar som ökar sin omsorg om äldre (se rapporten Åtstramningens pris..
När jag har fått den där frågan om den viktigaste jämställdhetsreformen på senare tid brukar jag säga att stärka och utveckla de offentligt finansierade välfärdstjänsterna. Det är lite fusk för det är inte en reform, utan många. Men jag tror att det är helt avgörande för att vi ska kunna ha ett samhälle där kvinnor och män kan förena förvärvsarbete med omsorg om barn och äldre. Och för att Kommunals medlemmar inte ska behöva bli sjuka av sitt jobb.
