Sedan april 2008 kan en deltidsarbetslös endast ta ut ersättning för en del av en vecka i maximalt 75 dagar, mot tidigare 300. Med reformen ville regeringen öka incitamentet till att arbeta heltid samt minska utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen. Det är första gången som reformen utvärderas och Riksrevisionen har kommit fram till att målen endast delvis har uppfyllts. Det har skett en generell ökning av övergång till heltidssysselsättning, men bland vissa grupper har deltidsarbetet istället bytts mot heltidsarbetslöshet. Hårdast drabbas de som jobbar kortare deltider, mindre än 2,5 dagar i veckan. Kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning än män och drabbas således i större omfattning av de negativa konsekvenserna.

– Det har slagit hårt mot våra medlemmar, säger Per Holmström, förste vice förbundsordförande på Kommunal. De 75 dagarna tar fort slut, och folk får stämpla ut.

Stefan Carlén, förbundsekonom på Handels, ser också negativt på de förändrade reglerna.

– De ändrade reglerna är enbart en bestraffning. Nu står valet mellan att få en lägre ersättning eller att bli helt arbetslös, och då få ut högre ersättning. Många har valt det senare.

År 2012 fanns det drygt 1 miljon personer i arbetskraften som arbetade deltid. Bland dem finns både individer som är nöjda med sin arbetstid som de som vill öka sin sysselsättningsgrad.

Enligt Stefan Carlén visar utredningen att arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen inte jobbar med att åtgärda problemet.

– Det hade behövts särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser. Som att till exempel upprätta ett regelverk för arbetsgivarna, att dessa inte bara kan ändra arbetstiden hur som helst. Att bara ha 75 dagars rätt till ersättning har inte hjälpt någon. 

– Inom våra områden, vård och omsorg, då kan inte jag se något annat sätt att förbättra situationen än att lagstifta om heltid, säger Per Holmström. Reformen har resulterat i mer otrygga anställningar, där folk får jaga timmar och blir som en livegen i förhållande till arbetsgivaren.

Han tror däremot inte på förkortad arbetstid som något realistiskt alternativ.

– Det känns snarare som att vi behöver jobba mer, för att klara vård och pensionsavgångar. Men jag tror att med en bättre arbetsordning och bättre organisation skulle fler kunna få fast anställning.

Enligt Riksrevisionens beräkningar har besparingarna till statskassan inte heller blivit så stora som förutsett. Utgiftsminskningen hade beräknats till 8 miljarder under en treårsperiod, men landar på 6 miljarder. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utvärdera effekterna av beslutade arbetsmarknadsreformer, samt att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att rikta insatser mot deltidsarbetslösa.