Internationella kvinnodagen i Malmö kickstartade. Klockan 10 på förmiddagen samlades ett hundratal personer på Moriska Paviljongen för att lyssna på 17 olika organisationer från Malmö.

Alla ställde krav. Krav på makthavare och medmänniskor, krav på jämställdhet och solidaritet.

– Egentligen borde varje dag vara en dag då man pratar om vår kamp för jämställdhet, säger Vlora Makolli, aktiv i Tjejer i förening.

Tjejer i förening arbetar med att hjälpa unga tjejer att hitta möjligheter att göra det de vill.

– Vi arbetar utifrån barnkonventionen, barn har rätt till vila och fritid, och så ser det tyvärr inte ut, säger Vlora Makolli.

Från Moriskans stora scen berättar hon om att många unga tjejer i Malmö inte har tillgång till en egen fritid på grund av ekonomiska, familjerelaterade eller andra sociala faktorer.
Hon berättar att många av de tjejer de möter i Tjejer i förening inte vet vilka rättigheter de har.

– Jag tror att jämställdhetsproblemet är ett världsproblem, fram tills att alla har samma rättigheter i världen, är åttonde mars en viktig dag, vi måste börja någonstans, säger Vlora Makolli.

Sarah Vlora Makolli, Tjejer i förening.

Bakom ”Åttonde mars på åtta minuter” står bland andra Malmö Stad och Nordiskt forum 2014.
Roxana Ortiz jobbar med Nordiskt forum.

– Vi som arrangörer fungerar som en plattform för de inbjudna organisationerna. Tanken är att alla tar del av de processer och budskap som skapas på plats. Det är meningen att man ska kunna känna av pulsen och kraften som finns i det civila samhället, säger Roxana Ortiz.

Kraften av viljan att förändra uttrycker alla de 17 organisationerna på plats. Och vikten av att kämpa tillsammans.

Roxana Ortiz, Nordiskt Forum 2014.

De flesta pratar om vikten av intersektionalitet.

– Man kan inte vara sexist och antirasist. Vi måste krossa alla de nuvarande diskriminerande strukturerna, säger Rudy Mengesha från Afrosvenskarnas forum för rättvisa, på Moriskans scen.

Hon pratar också om att möta dubbel diskriminering, för att vara kvinna i en patriarkal värld och att vara icke-vit i en vithetsnorm.

Att bli utsatt för dubbelt förtryck belyser också Jennifer Christensson från Transföreningen FPES.

– Transkvinnor möter samma förtryck som ciskvinnor. Men vi riskerar också att bli ifrågasatta på grund av vår könsidentiet, säger Jennifer Christensson från scenen.

Jennifer Christensson från Transföreningen FPES visar exempel på bemötande transkvinnor får av myndigheter.

Hon berättar om skyhög självmordsstatistik bland transpersoner, hur transkvinnor inte ses som riktiga kvinnor.

– Jag har ett exempel här från en broschyr från Malmö stad. Här beskrivs transsexualitet som en sexuell läggning och inte en könsidentitet, jag kräver att myndigheter och kommunala verksamheter börjar inkludera transpersoner, säger hon.

Flera av de medverkande organisationerna pratar i termer om cis och trans. Ladyfest-kören sjunger låtar komponerade av personer som inte är cismän. RFSL Rådgivning Skåne berättar om sin verksamhet som är till för kvinnor av alla kön och queera personer.
På Moriska paviljongen är det tydligt att internationella kvinnodagen är en viktig dag för alla som vill och behöver slå tillbaka mot patriarkatet.

När vårsolen sedan värmer som bäst samlas närmare 2 000 demonstranter i Folkets park för att tåga genom stan. Alla vet vad vi ska göra. Alltså; krossa sexismen. Och när?
Nu, nu, nu!

Sarah Delshad från Muslimska feminister var en förmiddagens 17 talare.