Det var tydligt fokus på liberalfeminism genom hela talet, vilka konkreta jämställdhetspolitiska åtgärder lovade Björklund?

– Jag tycker det är väldigt konkret att avsätta pengar för att göra något åt löneskillnaderna, att inte bara prata om det utan att anvisa pengar för att kunna införa karriärstjänster i kvinnoyrken. 25 procent av lärarna ska få karriärslöner. Vi ska också börja införa det i förskolan och dessutom i vården.

Björklund tog upp ert förslag om en tredje pappamånad, men det skiljer sig inte så markant från den andel som männen redan tar ut. Vad står i vägen för en individualisering av föräldraförsäkringen?

– Det som står i vägen för det är att vi har en föräldraförsäkring som väldigt många har vant sig vid och gillar. Att då förändra den över en natt, till en helt individualiserad, det är ett för snabbt steg att ta. Det är rätt tempo att ta en månad i taget och det är ett bra steg att ta en tredje pappamånad nu.

Inledningsvis nämnde Björklund sitt eget feministiska uppvaknande, som han numera lägger betydligt större vikt på, vilken betydelse har Fi:s intåg haft där tror du?

– De här insikterna kom Jan till lite tidigare, han har alltså redan gjort den där utvecklingen, som väldigt många människor behöver göra. Han uppskattar Feministiskt initiativ och det bidrag som Feministiskt initiativ lämnar till den feministiska debatten, men hans eget feministiska uppvaknande var lite tidigare.