Vinster i välfärden, arbetsrätt och feminism är de frågor som kommer att drivas av Malin Björk i Vänsterpartiets EU-valskampanj, allt under parollen ”Inte till salu”. Ett konkret exempel är att hon kommer att säga nej till frihandelsavtalet TTIP så länge det ger storföretag möjlighet att stämma stater för demokratiskt valda beslut.
– Vi driver tre frågor, mot vinster i välfärden, försvar för arbetsrätten och feministiska frågor, frågor som ofta hänger ihop. Å ena sidan kommer jag stå upp för kvinnors rättigheter, rätten till våra kroppar och våra livsutrymmen, rätten att bestämma över vår sexualitet, och abort, preventivmedel och mot våld, allt det som krymper livsutrymmet för kvinnor. Men jag kommer också att driva frågor om ekonomisk rättvisa och trygghet. För om vi inte har ett fungerande välfärdssamhälle, trygga anställningar och schyssta arbetsvillkor så krymps kvinnors livsutrymme också på ett oerhört konkret sätt. Jag står på bägge de benen i det feminstiska arbetet, säger Malin Björk när Feministiskt Perspektiv når henne i Bryssel där hon jobbat i många år, för EuropeiskaFörenade Vänstern/Nordiska Gröna Vänstern (GUE/NGL) och för European Women’s Lobby bland annat.
Hon står först på Vänsterpartiets lista till EU-parlamentet och presenterade i måndags partiets valfrågor på Gullmarsplan i Stockholm, och förklarar att i det feministiska arbetet i parlamentet är det oftast svårt att bilda allianser med mittenpartier vad gäller feministiskt arbete som berör ekonomiska och sociala frågor. Däremot menar hon att Vänsterpartiet har varit framgångsrikt i att få till stånd samarbeten vad gäller arbetet för kvinnors rätt till sina egna kroppar och mot våld mot kvinnor, men också i frågor som rör sexualitet.
– Jag tror att man måste vara oerhört motståndskraftig, att man inte ger homofober, rasister och sexister en tum inte en millimeter. Sedan kommer det att handla om att jobba i solidaritet med kvinnorörelser runtom i Europa, det är där kampen står. Vi måste stå upp tillsammans och använda varje tillfälle vi kan för att stärka varandras rörelser som kampen för aborträttigheter i Spanien till exempel, säger Malin Björk som också menar, apropå debatten kring Feministiskt initiativ och vad en röst på partiet betyder, att fokus bör ligga på det politiska innehållet:
– Jag tycker att man ska rösta efter sin övertygelse. Jag tycker att Vänsterpartiet har haft en fantastiskt bra feministisk vänsterpolitik, vi har bra track-reccord i EU-parlamentet. Jag välkomnar mer feministisk debatt. Fi lyfter viktiga frågor och det gör vi också.
Frihandelsavtal viktig valfråga
En annan viktig fråga är det handelsavtal som just nu håller på att förhandlas mellan EU och USA, TTIP (the Transatlantic Trade and Investment Partnership). Enligt Malin Björk är en av de kritiska punkterna, enligt den information som har läckts, mekanismen Investor-state dispute settlement (ISDS), som gör det möjligt för storföretag att stämma stater i särskilda domstolar som kan överpröva demokratiskt fattade beslut. I princip kan det innebära att en stat blir ålagd att betala böter för beslut som fattats. Till exempel skulle det kunna ske kring stopp på vinster i välfärden:–
– Om medborgarna genom val i riksdagen i september sätter stopp för vinster i välfärden, så skulle det amerikanska riskkapitalföretag som äger Vardaga, före detta Carema, kunna stämma Sverige för det beslutet.
– Det är att sätta demokratin på undantag och det kan inte vi acceptera. Att storföretag kan stämma stater är en felaktig princip, säger Malin Björk.
Samma domstolsförfarande finns redan i andra bilaterala avtal, mekanismen som sådan är inte ny. Det Malin Björk menar är så vanskligt i TTIP är att det är det största bilaterala frihandelsavtalet i världen, dess stora omfattning, samt att det kommer att stå modell för andra frihandelsavtal. Hon ser en risk med det på en rad områden och flaggar för att det också skulle kunna användas gentemot politiska beslut på jämställdhetsområdet genom att en stat som stärker företags ansvar för jämställdhet och icke-diskriminering i arbetslivet skulle kunna anses ha minskat vinstmarginalerna för företagen.
– För mig är inte det ett omöjligt scenario. För oss får jämställdhet kosta och det är ju i demokratiska församlingar som det ska bestämmas hur mycket man är beredd att satsa. Det finns väldigt mycket som man gör både på jämställdhetsområdet och det arbetsrättsliga området som påverkar de marknadsmässiga förutsättningarna för företagen. Och så ska det vara, politiken ska ju ingripa, säger Malin Björk.
”Folkliga protester behövs”
EU-kommissionen kommer i ett senare skede mot slutet av året, eller nästa år, presentera ett färdigt avtal för EU-parlamentet som ledamöterna endast kan rösta ja eller nej till. För Malin Björk är det därför viktigt att mobilisera både inom parlamentet men också brett bland organisationer och gräsrötter för att hindra att ett avtal som innehåller en sådan mekanism röstas igenom. Det kommer i så fall bli svårt spår hon, men det är inte omöjligt. Malin Björk pekar på erfarenheterna från tidigare mobiliseringar mot frihandelsavtal som MAI-avtalet (Multilateral Agreement on Investment) och ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement). MAI-avtalet kritiserades så hårt av den globala proteströrelsen i slutet av 1990-talet så att OECD inte kunde driva igenom det, och ACTA röstades ner i EU-parlamentet 2012.
– Storföretagen kommer inte släppa den här möjligheten om specialdomstolar, de vill ha med det i avtalet så de kommer fajtas för det, och vi måste ta den fajten på ett tydligt sätt. I slutändan kommer det färdiga avtalet att hamna på EU-parlamentets bord och vi kommer inte att trycka ja till ett avtal där storföretag får överpröva demokratiska beslut. Andra parlamentariker borde också klargöra hur de kommer att ställa sig till det tycker jag, säger Malin Björk.
