Al-Qaida ska utplånas med förarlösa stridsplan, enligt USA, som trappat upp sin krigföring i Jemen de senaste fyra åren. Strategin fungerar inte, säger Entesar al-Qadi, som kämpar för att få stopp på drönarkriget. Tanya Holm träffar henne i Marib, centrala Jemen, där USA slagit till flest gånger, senast för tio dagar sedan.
Entesar al-Qadi minns den första drönarattacken i Jemen, i november för tolv år sedan. Den skedde i öknen, en bit från hennes familjs majsåker.
– Vi hörde dunsen. Och brydde oss inte. Det angick inte vår by, säger hon.
Hon läste dagspressens rapporter om ”dödade al-Qaidaledare” och ”misstänkta terrorister”, kriget kändes avlägset.
– Sen kom drönaren till min by och de flesta anfallen har skett här, berättar Entesar.
Inte bara al-Qaida påverkas.
– År 2010 försvann drönaren efter fyra dar. Nu lämnar den oss aldrig ifred, sedan februari är den här. Den vita spionerar bara, sen kallar de in en mörkare.
Hon är jordbruksforskare och upptagen med sin kommande avhandling om tungmetallerna i marken.
– Vem är nästa på tur, det tänker jag ofta på. Jag jobbar nära gasledningarna och det är farligt om de skulle saboteras. För varje drönarattack försenas självklart mina studier. För då vågar jag inte vara utomhus.
Hon arbetar också politiskt, senast i ”Stoppa terrorn”, en arbetsgrupp som lämnat förslag till regeringen som välkomnar USA:s drönare.
– Vi måste välja freden, inte det vapen som är bäst att döda med.
Hon visar Maribs stad och byarna omkring, drygt 170 kilometer österut från huvudstaden Sanaa, ett ökenlandskap av mörka berg och svart sand. Här och var gula sandhögar. Mango och apelsin hänger mogna på träden, dadlarna behöver tre månader till.
– Djuren måste vallas dit regnet faller. Öknen är farlig. Vi köper hö, fast många har egentligen inte råd. Men där slår drönaren till och vi vill ju alla leva, säger hon.
Terrorn kommer från ovan
USA, i partnerskap med Jemens regim, menar att al-Qaidas förgrening på Arabiska halvön är särskilt aktiv här och att det är för farligt för Jemens anti-terrorstyrkor att komma hit. Drönarna är det enda sättet att föra kampen mot al-Qaida, menar de.
– Avlyssna istället deras telefoner och arrestera dem sedan när de passerar militärens säkerhetskontroller, säger Entesar.
Hon vill också se mer långsiktiga lösningar.
– Livet är tråkigt i Marib, ungdomarna vill inte bli drängar. Vi behöver utveckling, utbildning, arbete. Ingen med jobb går till al-Qaida, säger hon och fortsätter:
– Jag är rädd för al-Qaida men det är inte de som terroriserar Marib, utan planen som bär döden. I fyra dagar vakar de. Sen…
Enligt John Brennan, chef för CIA, kommer drönarna med ”kirurgisk precision, förmågan, med laserlik fokus, att eliminera cancertumören kallad al-Qaidaterrorist, medan skadorna begränsas på vävnaden omkring”. För Entesar och människor i Marib är erfarenheten en annan.
– De dödade Jaber som själv kämpade med regeringen mot terrorism och med honom dog fem andra, säger Entesar.
Hon har offrens fotografier på sin telefon, visar mig en 16-åring.
– Det var hans storebror de ville åt. Men tidningarna skrev att en al-Qaidaledare dött. Hur många ledare finns egentligen? Och hur många gånger kan de dö?
Attacken på Said al-Shihri, al-Qaidas vice befälhavare på Arabiska halvön, applåderades på CNN och Fox News, inte bara första gången han dog drönardöden utan alla fyra.
Drönarna ökar stödet för al-Qaida
Av de 64, möjligen 188, drönaranfallen har Marib drabbats hårdast. USA kommenterar inte attackerna och Jemen tar ibland på sig ansvaret för anfall de svårligen klarar, såsom i mörker eller mot rörliga fordon. Att få fram exakt hur många anfall som skett är därför besvärligt. Journalister nekas åtkomst. Jemens främsta reporter i kriget mot terrorn, Abulelah Haider Shaye, fängslades 2010, skulle släppas 2011, men Barack Obama ringde personligen Jemens president och Shaye blev kvar i fängelset. Sedan 2013 har han husarrest.
– Vi kämpar för en rättsstat. Där personer som misstänks för brott arresteras, får en advokat och prövas i domstol som konstitutionen kräver, säger Entesar.
USA och Jemens regim meddelar årligen att de gör framsteg i kriget. Entesar ser istället stödet för gruppen öka. Hon berättar att människor är rädda för att drönarna ska göra fel och att al-Qaida lovar jemeniterna att de, tvärtemot regeringen, ska bekämpa anfallen. Enligt henne har också kvinnor börjat stödja medlemmarna.
– De gömmer männen i sina hem och skänker bort sitt guld.
Hon berättar att när en lever sitt liv under drönarna förändras en.
– Våra liv är avbrutna, en oro bor i hjärtat.
