I tisdags presenterade Kommunal en omfattande rapport som på alla punkter kunde konstatera att positiva effekter av privatiseringen av vården uteblivit. I de flesta fall syntes dessutom en försämring för de anställda, i termer av fler tidsbegränsat anställda, deltidsanställda och andelen deltidsanställda som inte får heltidsjobb.
I tisdags presenterade Kommunal sin rapport Så mycket bättre?, en jämförelse av anställningsvillkoren och lönerna mellan privat och kommunalt driven äldreomsorg. Utgångsläget har varit att undersöka om de förbättringar, som från politiskt håll använts som argument för avregleringen av vården. Inte minst alliansregeringen som sedan 2006 hävdat att det med fler arbetsgivare att välja på skulle läggas en grund för bättre arbetsvillkor och bättre löneutveckling, även i den offentliga sektorn.
Det statistiska underlaget för rapporten är SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) och lönestrukturstatistik, samt svaren från en enkätundersökning som 8 000 av Kommunals medlemmar inom privat och kommunalt driven äldreomsorg deltagit i.
Resultatet, som presenterades av utredaren Olof Widmark, pekade entydigt mot en utebliven positiv effekt av privatiseringen av vården. I de flesta fall syntes dessutom en försämring för de anställda, i termer av fler tidsbegränsat anställda, deltidsanställda och andelen deltidsanställda som inte hittar/får heltidsjobb. Även lönen visade sig vara lägre för undersköterskor och vårdbiträden inom privat äldreomsorg. Vidare är möjligheterna till lönekarriär inte större inom privat än kommunalt driven sektor, det är visserligen en större lönespridning men i huvudsak en lönespridning neråt. Dessutom visar rapporten att de medlemmar som jobbar inom privat äldreomsorg generellt är något mindre nöjda med sitt arbete, de känner inte att de har större inflytande och delaktighet, något Kommunal pekat på som en av de vanligaste argumenten för privat driven vård.
Kan skada bilden av privata vårdbolag
På plats var också Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, som uttryckte att rapporten var missvisande. Tenelius menar att kritiken är obefogad och att det är en vanföreställning att privatiseringen av vården inte är till gagn för välfärden och att det, till exempel enligt Jobbhälsobarometern, är mycket som tyder på att det är positivt med privat drivna vårdföretag. I en debatt med Kommunals ordförande Anneli Nordström sade han att rapporten kan komma att skada bilden av privat drivna vårdföretag ännu mer och att vi istället behöver politiskt långsiktiga satsningar som möjliggör för fler att driva vårdföretag, snarare än att skrämma de som funderar på att starta eget, vilka huvudsakligen är kvinnor från kommunalt driven vård och omsorg. Som en del i en mer långsiktig satsning på privat vårdföretagande, menar Tenelius att LOV (Lagen om valfrihetssystem) är lämplig att använda sig av som ett verktyg.
Anneli Nordström uttryckte å sin sida sitt uppenbart starka ogillande för Tenelius kommentarer, genom att kort och gott säga att han har fel. Hon poängterade att enkäten på 8 000 medlemmar innefattade såväl det urval som han hänvisade till som väldigt många fler och att det garanterat är ett representativt urval, som tillsammans med SCB:s uppgifter ger en korrekt bild av läget. Hon menar vidare att själva poängen med rapporten var att ta reda på om de goda effekterna av privat driven vård tillkommit eller inte, och att svaret är ett tydligt nej.
Villkoren för dåliga
På Tenelius kommentar att de goda effekterna kommer att kunna blomstra framöver, undrade Nordström hur länge vi ska vänta på det?, och syftade till de många år som hunnit passera med såväl LOV som LOU (Lagen om offentlig upphandling). Sedan underströk hon, vilket också framgår i rapporten, att villkoren för undersköterskor och vårdbiträden är alldeles för dåliga såväl inom kommunalt som privat driven äldreomsorg och att lönerna alldeles för låga i förhållande till det arbete som utförs, att det handlar om hur vi värderar välfärdsyrken.
Nordström menade emellertid att en stor problematik främst ligger i att kommuner under de senaste åren har använt privat drivna vårdföretag som en sparbössa och på så sätt frånsagt sig ansvaret, men indirekt tvingat företagen till nedskärningar som vi senare ser konsekvenserna av. Hon sa sig önska ett politiskt mod och ett ansvarstagande, som idag inte syns, då kommunpolitiker snarare använder sig av systemet för att pressa priserna.
