Beslutet i kommunstyrelsen i Sigtuna – som styrs av en koalition mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet – innebär att de berörda kommunförvaltningarna får i uppdrag att tillsammans med kvinno- och tjejjouren ta fram underlaget till hur överenskommelsen ska se ut. Modellen kallas idéburet offentligt partnerskap (IOP) och är utformad av Forum, en paraplyorganisation för idéburna organisationer med social inriktning. Initiativet är kommunens, och ett led i de styrande politikernas strävan att strategiskt främja social ekonomi och ta vara på idéburna krafters engagemang. Redan nu finns liknande partnerskapsavtal med Sigtunastiftelsen som kommunen samarbetar med i mottagandet av fristadsförfattare, och för en serviceverksamhet som övergått från kommunal drift till ett självständigt socialt företag. Det berättar Lars Bryntesson, som menar att delar av välfärden inte är lämpade för marknadslösningar. Han har i 20 år arbetat med att främja social ekonomi, bland annat på Värmdö, och menar att Sigtuna nu tar ett språng för att utveckla modellerna han ser som framtiden.

– Ibland är marknadslösningar bra, andra gånger är det bättre att främja samarbete. Vi ville markera ömsesidigeten med en överenskommelse om långsiktigt partnerskap och
ta vara på det engagemang som finns.

Höjda ambitioner

Som det ser ut i dag har kvinno- och tjejjouren i Sigtuna kommun årligen ansökt om och fått föreningsbidrag från socialförvaltningen. Dessutom samordnar den arbetet med att stödja våldsutsatta kvinnor och barn inom ramen för ett treårigt uppdrag från kommunen som pågår till sista september 2015. Uppdraget innebär bland annat att arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen har finansierat en tjänst med lika stora delar var. Det planerade partnerskapet är tänkt som en ambitionshöjning som ska ta vid när det tidigare uppdraget slutar.

Lars Bryntesson ser fler fördelar än långsiktigheten:

– Jag tror man blir tydligare i samarbetet. Tidigare har var och en arbetat mer i sin egen box.

Han tror också att det innebär en kvalitetshöjning när de berörda aktörerna enas om en gemensam målbild där det framgår vad kommunen förväntar sig av samarbetet med jourverksamheten och vad kvinno- och tjejjouren vill ha ut av samarbetet med kommunen.

– Där öppnar vi i den budget som tas i kommunen också för att något öka ambitionsnivån. Vi tror att det finns ett behov göra mer och vi vill att det ska bli så bra som möjligt.

Stolt jourordförande

Några större svårigheter ser Bryntesson inte framför sig, utan förhoppningen är att Sigtuna ska bli en förebild som andra kan lära av. Däremot är han bekymrad över att flera kommuner, som till exempel Botkyrka, börjat konkurrensutsätta arbetet med våldsutsatta.

– Jag tror att framtiden ligger i samspelet mellan den typ av verksamhet som kvinnojourerna bedriver och kommunerna. Den relationen ska inte kännetecknas vare sig av ensidiga bidrag eller upphandling i konkurrens.

Enligt Sveriges kvinno- och tjejjourer (SKR) blir avtalet banbrytande för kvinnojoursrörelsen. Marie Unander-Scharin, ordförande i Sigtunas kvinno- och tjejjour som är medlem i SKR, välkomnar beslutet.

– Det känns oerhört positivt. Jag är stolt över att arbeta i en kommun som Sigtuna som ligger i framkant. Det här är en stark signal från kommunen i vilken riktning vi ska gå och ett sätt att säkerställa att verksamheten kan fortsätta.

Nu återstår själva utformningen av överenskommelsen, som det verkar finnas anledning att följa, för både kommuner och kvinnojourer.

– Det är kommunen som drivit den här frågan för att säkerställa vår självständiga och oberoende roll, säger Marie Unander-Scharin.