Att hot mot journalister uppmärksammas av kolleger och den rapportering avsändarna bakom hoten avser att tysta sprids vidare innebär ett skydd både för den enskilda journalisten och det fria ordet. Det framkom under Feministiskt Perspektivs seminarium om hat och hot i redaktionella miljöer på Nordiskt forum i Malmö.
En rad europeiska feministiska tidningar startade på nätet kring årsskiftet 2010/2011; den baskiska nättidskriften Píkara Magazine, katalanska nyhetsbyrån La Independent, franska Les Nouvelles News och Feministiskt Perspektiv i Sverige. Under Nordiskt Forum 2014 i Malmö träffades redaktörer från dessa publikationer och diskuterade hot och trakasserier som riktas mot dem.
Huvudtalare vid seminariet som hölls vid Nordiskt forum i Malmö, var Lucía Lagunes Huerta, chef för den mexikanska nyhetsbyrån Cimac, som presenterade en rapport där det genusbaserade våldet mot journalister i Mexiko dokumenteras.
Lucía Lagunes Huerta berättade hur kvinnor genom att organisera sig i nätverk inte bara stärkt varandra i kampen om utrymme och respekt för sitt arbete, utan även bidragit till att rädda liv. Mexiko är världens näst farligaste land att bedriva journalistik i. Könssegregeringen inom yrket återspeglar sig även i mordstatistiken. Medan män oftare arbetar med traditionell kriminaljournalistik och drogkarteller ligger bakom de flesta hoten och morden, är det oftare statliga företrädare, i form av militär och polis, som är förövare när kvinnor hotas och mördas. Det visar Cimacs dokumentation som granskat de fall där kvinnor hotats, attackerats och mördats. Skillnaden återspeglar att kvinnors rapportering i större utsträckning handlar om korruption och kopplingen mellan organiserad brottslighet och högt uppsatta politiker och tjänstemän – inte minst när det gäller den sexuella exploateringen av barn och kvinnor.
Egen organisering visade sig vara nödvändig då befintliga yttrandefrihetsorganisationer ifrågasatte att attacker mot kvinnor skulle ha med deras journalistik att göra, en inställning som Lagunes menar är starkt kopplad till könssegregeringen inom yrket.
Hoten ska bekämpas
I panelen bestående av Arnaud Bihel från Les Nouvelles News, Lucía Lagunes Huerta från Cimac, Lucía Martínez Odriozola från Píkara Magazine, Jenny Rönngren från Feministiskt Perspektiv och Lidia Vilalta från La Independent, diskuterades bland annat strategier för att bekämpa hoten mot kvinnors yttrandefrihet i respektive land.
Arnaud Bihel från franska nyhetstidningen Les Nouvelles News tyckte att skapandet av egen media för en balanserad syn på information är viktigt. I Frankrike är ordet feminism inte positivt, därför tar Les Nouvelles News ett generellt genusperspektiv om kvinnofrågorna, förklarade Bihel.
– Les Nouvelles News är en publikation som ger kvinnor egen röst. De feministfientliga rösterna blir allt starkare i stora medier. I tider av backlash är det viktigare än tidigare att feministiska medier förenar sig på internationell nivå.
Ett exempel på backlashen som han tog upp är att den franska regeringen ville lagstifta om obligatorisk genuskunskap i journalistutbildningen, men den organisation som samlar landets journalisthögskolor lyckades övertyga en majoritet av parlamentarikerna att sätta stopp för förslaget. Vidare påpekade han att Les Nouvelles News redaktion inte får samma grad av hot och hat som Cimac möter i Mexiko. Trakasserierna har en annan karaktär i den franska kontexten menade Bihel. Till exempel när tv-journalisten Caroline Sinz våldtogs på Tahrir-torget under 2012, ville hennes redaktion att hon inte skulle gå ut med nyheten och rådde henne att ligga lågt. Det var inte många som trodde på henne och vissa hävdade att hon var ute efter uppmärksamhet.
Digitala hoten
Lidia Vilalta från katalanska La Independent i Spanien berättade att tidningen startade ur ett kvinnonätverk. Från början fick tidningen stöd från den lokala regeringen men nu efter ekonomiska kriser bygger hela verksamheten på volontärarbete.
– Det är många kvinnotidningar som stängs på grund av krisen. Nu med mindre resurser har vi dragit ner från en veckotidning till temanummer. Då skriver vi om olika ämnen, allt från ekonomi till jämställdhet.
La Independent publicerar förutom eget material även artiklar från Cimac och Semlac, en regional nyhetsbyrå som bevakar nyheter med genusperspektiv i Latinamerika och Karibien.
Lidia Vilalta berättar att La Independent har fått starkt stöd från facket och har höga besökssiffror trots allt. Bland annat anordnar La Independent kurser för journalister om kvinnofrågor.
När det gäller hot och trakasserier menar Lidia Vilalta att för deras del har det skett genom hackerattacker. En gång när tidningen skrev om kvinnors rättigheter i de islamiska länderna, hackades deras sida av en islamisk grupp i USA.
Lucía Martínez Odriozola från Píkara berättade att tidningen fungerar som ett nätverk för baskiska feministiska journalister. Initiativet togs av en rad journalister och skribenter som fick nog av sina chefer, som begränsade deras yttrandefrihet när det gällde genusfrågor.
– Då sade någon varför inte starta en kvinnotidning! Vi sade låt oss starta en digital tidning som inte kostar mycket. Som professionella journalister betraktar vi genusperspektivet som ett verktyg i våra arbeten.
Lucía Martínez Odriozola menade att det inte var lätt från början att hantera en digital tidning, hennes generation är vana med papperstidning. Men hon fattade snart att det är unga kvinnor som gillar Píkara som bokstavligen betyder ”rolig/smart”.
– Universitetet började visa intresse för vår publikation när vi inte kunde komma ut längre och slutade uppdatera sidan. Plötsligt fick vi tusentals besökare på våra gamla artiklar. Våra artiklar och reportage nominerades till journalistpriser. Det var år 2013 som vi förstod att vi leder agendan för journalistik i spansk media!
Hackerattacker
När det gäller hot och trakasserier visade Odriozola bilder av 1700-talsmålningar på kvinnor som tidningen publicerat, vilket ledde till hat och hackerattacker.
– De här bilderna har överlevt fyra sekler med katolska kyrkan, fyra seklers mörker, men i det 21:a århundradet, år 2013, censureras vi av Facebook. Vi försökte på Google plus istället och hur länge fick bilderna ligga kvar där? Fyra sekel? Nej, efter tio minuter hade vår sida stängts ner… Var vi än delade dessa bilder censurerades vi.
Medarbetaren Alicia Murillo – som gör humoristiska Youtube-klipp och bland annat filmat autentiska, sexistiska kommentarer från män på gatan – har fått ta emot de värsta hoten. Varje gång en av hennes filmer publicerades blev stämningen så hotfull i kommentarsfälten att de fick stängas ner.
Feministiskt Perspektivs Jenny Rönngren, som tillsammans med bland andra Lucía Lagunes, samordnar det internationella nätverket för journalister med ett genusperspektiv, RIPVG, menade att det finns krafter som vill tysta ner kvinnor överallt. För även om våldets omfattning skiljer sig stort, finns gemensamma drag. Det gäller till exempel ifrågasättandet av kvinnors berättelser och rekommendationen att hålla tyst om hot och trakasserier.
– När Feministiskt Perspektiv startade, var feminismen osynlig i svenska medier. Vi ansåg att det var dags att skapa vår eget utrymme i media.
Lösningen både vad gäller kvinnors underrepresentation i medierna och det hat och hot som följer på yttranden som inte behagar är att inte låta sig tystas, menade Rönngren.
Lucía Lagunes konstaterade att allianser och nätverk mellan kvinnor räddar liv, särskilt inom journalistiken. När det mexikanska nätverket för journalister startade 1995 bestod det av 46 kvinnor i sju av landets delstater. Nu har nätverket 3 500 medlemmar över hela Mexiko, och var initiativtagare till det internationella genusjournalistnätverket RIPVG, som bildades 2005, just i Mexiko.
Ett varningssystem har byggts upp som snabbt kan mobilisera vid behov. I vissa fall handlar det om väldigt konkret stöd, som att erbjuda en tillfällig bostad. Andra gånger är det viktigt att uppmärksamma de utsatta journalisterna. När vad de rapporterar om sprids vidare, frågor ställs till myndigheter, och ambassader uppvaktas om vad som hänt med försvunna och hotade, blir det svårare att röja någon ur vägen utan att ställas till svars.