Tusentals irländare har de senaste veckorna protesterat mot Irlands abortlag, som återigen orsakat en tragedi genom fallet Migrant X. I lördags protesterade omkring 800 personer utanför det irländska parlamentet med krav på folkomröstning för att riva upp det så kallade åttonde tillägget, 8th Amendment, som jämställer det ofödda fostrets liv med kvinnans liv. Bland arrangörerna fanns Abortion Rights Campaign och Choice Ireland. Flera tusen deltog också i en demonstration med samma krav som hölls några dagar tidigare. Dessutom har demonstrationer i Cork hållits.

– Det ska inte vara tribunaler, inga undersökningar eller paneler som bestämmer vad kvinnor behöver och vill. Det borde vara kvinnans eget val, sade parlamentsledamoten Ruth Coppinger från The Socialist Party i Dublin i lördags, rapporterar The Irish Times.

Den unga migrantkvinnan, som alltså kallas Migrant X eller Ms. Y, eftersom hennes identitet inte ska avslöjas, våldtogs i sitt hemland, men blev varse om att det resulterat i en graviditet först när hon var på Irland. Eftersom lagen tillåter abort i fall då kvinnans liv anses vara i fara skulle hon ha givits en abort då hon var självmordsbenägen och försökte få abort redan i åttonde veckan. Men i stället slussades hon runt mellan olika vårdinstanser, processen sköts upp till dess att myndigheterna ansåg henne för långt gången. Efter att ha hungerstrejkat gick hon till slut med på att låta sig genomgå ett kejsarsnitt i vecka 25.

Samtidigt har också antiabortorganisationer mobiliserat den senaste tiden och i lördags höll bland annat gruppen Youth Defence en vaka för det barn som föddes, som de kallar Baby Hope. Också de manar till lagändringar:

– En liten pojke som en gång var helt frisk och levde i livmodern på en helt frisk mamma kommer nu att stå inför livslånga medicinska komplikationer på grund av den grymma, barbariska och fundamentalt felaktiga abortlagen, sade Eoghan de Faoite från Youth Defence, enligt The Irish Times.

Tidigare år har aktivister fokuserat på att få en lagstiftning till stånd som ger kvinnor rätt till abort åtminstone under vissa omständigheter. En sådan lag stiftades också förra året och började gälla i januari i år, enligt vilken abort ska ges i de fall där kvinnans liv är i fara, också om det gäller suicidrisk. Kvinnan Migrant X skulle alltså enligt den lagen ha beretts en abort. Att hon ändå nekades har nu fått allt fler att fokusera på grundlagen. Juridikprofessor Ivana Bacik som också sitter i den irländska senaten pekar på just grundlagen som problematisk och hon var en av 102 undertecknare av ett brev i Irish Times nyligen. I brevet manade man till att åttonde tillägget rivs upp och att en framtida lag i stället ska baseras på ”kvinnors kapacitet att ta egna beslut angående sina kroppar och sin framtid”, skriver The University Times.

I början av 1990-talet var Ivana Bacik en av flera aktiva i studentkåren på Trinity College i Dublin som spred information om var i England irländska kvinnor kunde vända sig för att genomgå abort. För detta ställdes hon som ordförande för studentkåren inför rätta och riskerade att fängslas, efter att anti-abortorganisationen Society for the Protection of the Unborn Child, SPUC drivit fallet.