Den nya regeringen tar bestämda steg i en mer jämställd riktning och kvinnorna kan enligt det socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU ses som vinnare i regeringens budget:
– Till skillnad från tidigare budgetar är detta äntligen en som inte kvinnor förlorar på, säger Ellinor Eriksson, förbundsordförande i SSU. Samtidigt finns det feministisk kritik på en hel del punkter och S-löften som lyser med sin frånvaro.
Både Kommunal och Svergies Kvinnolobby delar SSU:s uppfattning – att den tidigare alliansregeringen tydligt gynnat män i högre utsträckning än kvinnor via stadsbudgeten. Exempelvis har skattesänkningarna i högre utsträckning gynnat män, som förvärvsarbetar mer och i genomsnitt har högre lön, jämfört med kvinnor som både lönediskrimineras och arbetar mer oavlönat. SSU menar att regeringen med budgeten visar att den feministiska hållningen sträcker sig längre än bara till att det råder könsbalans bland statsråden.
– Det är i makt och ekonomi man bevisar det feministiska, inte endast i representation. Den här regeringen lever upp till det, säger Ellinor Eriksson.
Även fackförbundet Kommunal välkomnar regeringens budget och ser den som ett första steg mot att förstärka välfärden. De ökade resurserna bör bland annat användas för att ge fler fasta anställningar och för att göra om deltider till heltider, säger Annelie Nordström, ordförande för Kommunal och framhåller att reglerna som Alliansen införde för deltidsarbetslösa innebär att över 23 000 av Kommunals medlemmar, framför allt kvinnor med ofrivillig deltid, tvingats att inom 75 dagar välja mellan att jobba kvar på deltid utan a-kassa eller att säga upp sig och bli heltidsarbetslös.
Fler åtgärder nödvändiga
Annelie Nordström slår även fast att välfärdssektorn är i ett stort behov av nya medarbetare då det fram till 2020 kommer att behöva rekryteras 150 000 personer. Att regeringens budget innehåller riktade insatser för jämställdhet är av stor betydelse för Kommunals medlemmar och ambitionerna höjer Kommunals förväntningar på fler åtgärder inom detta område.
Regeringens satsningar får även stöd av RFSU som ser med stor tillfredställelse på regeringens ambition att minska klyftorna i ohälsa. RFSU poängterar dock att även sexuell och reproduktiv hälsa måste inkluderas i arbetet. De ställer sig kritiska till att regeringen fortsätter den tidigare regeringens otydlighet gällande sexualitet och reproduktiv hälsa, så kallade srhr-frågor. Behovet av en nationell srhr-strategi till grund för kunskapsutveckling, samordning och prioriteringar omnämns, men RFSU saknar konkreta förslag så att en srhr-strategi kan bli verklighet.
Organisationen vill även att biståndet till srhr ska ligga på minst 10 procent, vilket inte heller den här regeringens budget lever upp till. Man ser dock positivt på att srhr lyfts fram som en biståndspolitisk prioritering och återfinns både som en hälso- och jämställdhetsfråga för en feministisk utrikespolitik. Att budgeten tar upp vikten av insatser för att framhäja hbtq-personers rättigheter inom utvecklingssamarbetet är enligt organisationen glädjande.
RFSU efterslyser en mer konkret politik för att förebygga arbetet mot sexuellt våld mot kvinnor, även om organisationen välkomna regeringens ekonomiska satsning till kvinnojourerna. Det ökade anslaget till förlossningsvården är också välbehövligt då barnmorskeuppropet visat på att det finns allvarliga brister i svensk förlossningsvård, menar RFSU.
Kritik riktas även mot att familjepolitiken enbart fokuserar på dem som redan har barn- inte på dem som är ofrivilligt barnlösa, trots vetskap om ohälsa inom denna grupp. Organisationen är även missnöjd med att hiv/aids och andra smitsamma sjukdomar i praktiken kommer att få minskade anslag då ingen årlig uppräkning föreslås.
Magert skydd vid sjukdom
En annan fråga som rönt besvikelse är sjukförsäkringen. LO och TCO menar att det är beklagligt att Socialdemokraternas vallöfte om ett höjt tak i sjukförsäkringen inte omnämns i budgeten. Förhoppningen var att taket skulle höjas till åtta prisbasbelopp som ett första steg, för att sedan på sikt höjas till tio prisbasbelopp Enligt LO är detta ingen särskild dyr reform. Organisationens analys från 2007 visade att höjningen från 7,5 till 10 prisbasbelopp skulle kosta mindre än en miljard om året.
– Samtidigt är reformen väldigt viktig för tilltron till sjukförsäkringen, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare vid LO, till tidningen Arbetet.
Även TCO:s ordförande Eva Nordmark är besviken.
– Vi beklagar att budgetpropositionen är mager vad gäller förbättringar av skyddet vid sjukdom. Många av förslagen från valmanifest och regeringsförklaring skjuts på framtiden, säger Eva Nordmark i en skriftlig kommentar.
LO och TCO välkomnar däremot att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ska slopas, men menar samtidigt att den reformen kommer att understryka behovet av ett bra system för rehablitering och omställning för alla som inte kan gå tillbaka till sitt gamla arbete.
RFSL är också besvikna, för trots att Socialdemokraterna under Stockholm Pride i år utlovade ett ökat stöd på tre miljoner till Sveriges hbtq-organisationer innehåller budgetpropositionen inga särskilda skrivningar om det.
– Vi är ganska besvikna på det här, det var ett löfte som kom lägligt under Stockholm Pride och som Socialdemokraterna var väldigt tydliga med. Vi har försökt påminna dem och kommunicerat att vi förstår det här är en liten budgetpost, men att det för oss skulle vara enormt betydelsefullt, säger Ulrika Westerlund som är ordförande för RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande.
Hon tror att löftet glömts bort:
– Jag har svårt att föreställa mig att det är Miljöpartiet och Vänsterpartiet som har sagt nej, och budgeten är inte framförhandlad med några andra partier. Nu försöker vi få tag i de ansvariga för att kolla om det inte finns några möjligheter att detta kan komma med ändå.
