Tillsammans heter föreningen som Julia Östfeldt och Emma Blomdahl startat och som syftar till att krossa stereotyperna kring våldtäkt. Medlemskap bygger på självupplevda våldtäkter och till hösten kommer de att ha en utställning som problematiserar våldtäkt.
Utställningen Tillsammans äger rum i höst och började fotas i sommar. Den utgörs av fem personer i olika åldrar som varit offer för sexuellt våld. Varje person ska visa upp tre bilder.
– Den första är en vardagsbild som ska symbolisera att en våldtäkt kan ske överallt av vem som helst och mot vem som helst. Bild två ska symbolisera den känsla som beskriver våldtäkten och efterspelet. Den tredje bilden ska visa vad som fått kvinnan att överleva, berättar Emma Blomdahl.
Julia Östfeldt och Emma Blomdahl träffades genom gruppsamtal på Södersjukhuset efter att de blivit utsatta för våldtäkter. Bandet mellan Julia Östfeldt och Emma Blomdahl växte och så småningom startade de projektet True Faces, vilket blev av vinnarna i Crossing Boarders tävling Make Equal.
Projektet har mynnat ut i en förening med namnet Tillsammans, där medlemskapet bygger på personer utsatta för övergrepp och utåtriktade aktiviteter som föreläsningar och workshops, där människor som utsatts för sexuellt våld själva leder utbildningarna.
– Vi tror att det är positivt dels för de som lyssnar då man kanske känner att man lättare kan relatera till någon som själv varit utsatt. Men det är också ett sätt för de som utsatts att kunna bearbeta och gå vidare. Vi tror att folk lyssnar på oss på ett annat sätt då, att vi förstår olika känslor som uppkommer hos dem som blivit utsatta för övergrepp, säger Julia Östfeldt.
Lagar räcker inte
Julia Östfeldts och Emma Blomdahls historier skiljer sig något. Julia Östfeldts levde i ett misshandelsförhållande där hennes dåvarande pojkvän misshandlade henne fysiskt, psykiskt och sexuellt. Hon har flera ärr på kroppen. Det största ärret finns på överarmen och är dolt med en tatuering. Emma Blomdahl blev våldtagen utanför en krog en sen natt i Stockholm.
– Mina vänner sade saker i stil med att det är sådant som händer, det är sådant en får ta som tjej, säger Emma Blomdahl.
Det är också den inställningen hon mötte av rättssystemet efter hennes anmälan.
– När jag ringde polisen var jag fortfarande osäker på vad jag blivit utsatt för, så jag sade att jag ”typ” blivit våldtagen. Det tog polisen fasta på och sade att jag kunde dra tillbaka min anmälan om jag ville, säger Emma Blomdahl.
Hennes anmälan lades sedan ner i brist på tekniska bevis. I Östfeldts fall åtalades hennes ex, i alla fall för den fysiska misshandeln. Trots det blev hon kallad ”lilla gumman” av försvarsadvokaten.
– Hon sade att det aldrig hade varit någon fara för mitt liv. Men den inställningen rättssystemet har, att det ska vara en fara för ens liv för att bli fälld så är det inte konstigt att så få anmälningar leder till domar, säger hon. Jag står till hundra procent bakom en samtyckeslagstiftning, men den löser inte grundproblemet. Samhället uppfostrar killar att tro att killar alltid vill ha sex och att tjejer egentligen menar ja fast de säger nej.
Skev bild
Det är den inställningen de möter hos eleverna på skolorna de besökt och föreläst på under våren och som de hoppas få fortsätta med till hösten. Julia Östfeldt och Emma Blomdahl märker att det finns ett behov av att definiera och diskutera våldtäkter i skolan.
– Eleverna blev berörda av våra berättelser och säger att de inte reflekterat kring våldtäkter tidigare, säger Emma Blomdahl. Man pratar inte om sex och gränser vid sex i skolan så många går runt med en skev bild av vad som är våldtäkt och inte.
Det är också den inställningen de själva hade till våldtäkt tidigare.
– Jag sade inte att jag blivit våldtagen, utan att ”någon haft sex med mig fast inte jag ville det”, berättar Emma Blomdahl.