Ni startade nätverket för att bryta tystnaden om det kritiska läget inom socialtjänsten redan i början av 2011, varför?
– Många av de problem som finns i dag i socialtjänsten fanns redan 2011. Socialsekreterare har länge haft en pressad arbetssituation som i sin tur har drabbat klienter. Det har flera orsaker. Resurstilldelningen till socialtjänsten på kommunal nivå har länge varit otillräcklig. Socialtjänsten har dessutom under ett par decennier organiserats utifrån idéer hämtade från New Public Management.
Elin Lindén menar att dessa styrnings- och ledningsidéer, som hämtats från näringlivet, har inneburit stora förändringar för verksamheten.
– Mycket tid läggs på dokumentation och att utvärdera processer och resultat utifrån mätbara mål. Vår tid till viktiga möten med klienter har minskat. Förändringar i socialförsäkringssystemen, exempelvis gällande sjukersättningen, har gjort att fler människor måste söka stöd hos socialtjänsten. Socialtjänsten arbetar inte längre bara med sina ursprungliga målgrupper.
Samtidigt som arbetssituationen, enligt Lindén, varit ohållbar länge har kvalitetskraven i lagstiftningen skärpts.
– Vi är många som har engagerat oss i nätverket för att få kraft från varandra att fortsätta orka arbeta utifrån ett omöjligt uppdrag med något som vi egentligen älskar. Det var och är en enorm frustration att vanliga människor och beslutsfattare inte vet hur vi och våra klienter har det. Vår förhoppning har varit att om vi berättar hur det verkligen ser ut så måste någonting hända och de ansvariga ta sitt ansvar.
Hur vill du beskriva utvecklingen sedan dess?
– Jag har bara erfarenhet från Stockholm, men samma tendenser verkar finnas i hela landet. Personalomsättningen har blivit enorm, på flera enheter 50-100 procent på ett år. Många kollegor som kämpat igenom en tung tid har gått in i väggen. Klienter har drabbats av att vi är mindre tillgängliga, vi hinner inte bygga relationer och handläggning och beslut blir sämre. Att inte göra ett tillräckligt bra jobb leder till en moralisk stress. Samtidigt tycker jag att Nu bryter vi tystnaden har fått mer gehör. Vi har drivit på våra fackförbund och väckt opinion. Jag tror att det har spridit sig en känsla till socialarbetare, att vi inte måste ställa upp på sådana villkor som vi har.
Elin Lindén är med i styrgruppen för socialarbetarnätverket Nu bryter vi tystnaden.
Imorgon har ni kallat till ett "soc-skrik" – vad är tanken bakom, vilka kommer att delta och vad vill ni åstadkomma med manifestionen?
– Vi är inspirerade av vårdpersonal som gjort liknande manifestationer, kallade ”Vårdvrålet”. Soc-skriket sker utanför stadshuset samtidigt som Stockholms stads budget förhandlas. Vi har bjudit in till soc-skriket genom vår e-postlista och på Facebook, så vi förväntar oss att flertalet som kommer är socialarbetare. Men kanske kommer också några andra som sympatiserar med Nu bryter vi tystnadens frågor.
Avsikten med manifestationen är att markera att budgetramarna måste tillåta att de som behöver stöd från socialtjänsten får den hjälp de behöver.
– Socialtjänstlagen ska styra det sociala arbetet. Som det ser ut idag styr budgeten hårt. Vi kan bara bedriva ett professionellt socialt arbete om vi får en bra arbetssituation. Konkret innebär det i många fall att vi behöver vara fler socialsekreterare, så att varje socialsekreterare är ansvarig för färre klienter. Då kanske vi orkar stanna på våra jobb och kan vara med att förbättra organisationen långsiktigt.
