Det har varit tyst från ansvariga ministrar sedan alarmerande siffror om mäns våld mot kvinnor i Sverige släpptes av EU:s rättighetsbyrå den 5 mars. Frågan togs nyligen upp i en interpellationsdebatt i riksdagen initierad av Désirée Liljevall(S). Både hon själv och justitieminister Beatrice Ask bedömer att det handlar om en överrapportering.
Med anledning av EU-undersökningen om våldet mot kvinnor i EU, har Désirée Liljevall (S) i en interpellation ställt följande fråga till Justitieminister Beatrice Ask (M):
– Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att Sverige ska minska andelen kvinnor som utsätts för sexuellt våld och trakasserier i jämförelse med övriga länder inom EU?
Beatrice Ask talade i sitt svar om att det är oacceptabelt att kvinnor utsätts för fysiskt eller sexuellt våld och att regeringen har satsat stort på att stoppa detta. När det gäller siffrorna från EU-undersökningen som rankar Sverige bland de sämsta i EU sade Ask:
– Den studie om kvinnors utsatthet som EU:s rättighetsbyrå har låtit göra omfattar våld i nära relationer, men också våld från bekanta och okända. Den visar på höga siffror för Sverige. Men det är viktigt att vara medveten om hur svarsunderlaget i den aktuella studien ser ut och vad resultaten förmedlar.
Kan inte vara värst
– Flera av de länder som enligt studien har höga nivåer när det gäller våldsutsatthet bland kvinnor ligger i likhet med Sverige högt i EU:s jämställdhetsindex. Det är ett samband som säkert har flera förklaringar. I länder där samhället aktivt tar avstånd från våld mot kvinnor ökar också sannolikheten för att kvinnor ska berätta om sin utsatthet, menade Beatrice Ask.
Désirée Liljevall höll med ministern om att Sverige inte kan vara sämst:
– Ja, det här är statistik, ny statistik, och den visar att de nordiska länderna hamnar i topp när det gäller de 42 000 tillfrågade europeiska kvinnorna. Det förvånar förstås. Sannolikt, precis som ministern säger, beror det till stor del på att skandinaviska kvinnor i större utsträckning vågar berätta och rapportera om vad de varit med om.
Även Hillevi Larsson (S) höll med ministern att Norden och därmed Sverige inte kan vara värst fast hon tror inte att det handlar om överrapportering från de svenska och nordiska kvinnorna.
– Jag tror att problemet är en underrapportering från kvinnor i övriga Europa, det vill säga att det kanske är ännu värre än de här siffrorna visar om man ser till det verkliga antalet.
Undersökningen ska tas på allvar
Men Larsson tyckte att det trots allt inte går att bortse från de svenska siffrorna som visar att våld och sexuella trakasserier drabbar många kvinnorna.
– Man har försökt avfärda undersökningen på precis det sätt som Désirée Liljevall säger, nämligen att det är statistik som inte kan tas på allvar. Det intressanta med studien är att man har intervjuat kvinnorna personligen. Man har träffat alla de 42 000 kvinnorna i Europa och alla de 1 500 kvinnorna i Sverige. Man har talat med kvinnorna i flera timmar i deras hem. Då finns möjligheten att kvinnorna vågar berätta mer än de skulle göra om de blir uppringda eller får en fråga via e-post. Undersökningen ska tas på mer allvar just tack vare de personliga djupintervjuerna.
– Kvinnorna har också fått konkreta frågor i studien, till exempel: Har du fått en örfil? Har du fått en spark? Har du fått någonting upptvingat i underlivet? Den typen av frågor har kvinnorna fått svara på. Sedan har de självklart själva fått berätta om det som inte täcks upp av frågorna. Att det är så många som faktiskt svarar ja på frågorna är upprörande.
