Högerextrema och konservativa krafter har drabbat Europaparlamentet hårt. Rasistiska, kvinnofientliga och homofoba franska partiet Front national blev största parti i Frankrike och fick fler mandat (24) i Europaparlamentet än Sverige har sammanlagt(20). Ukip blev största parti i Storbritannien och fick 23 mandat, Dansk folkeparti blev största parti i Danmark och även Tyskland har, trots sin bakgrund, fått in en högerextrem kandidat i parlamentet.
Enar (European Network Against Racism) har kartlagt de kandidater som hittills är säkrade till Europaparlamentet och kan slå fast att 77 stycken (av sammanlagt 751) är högerextrema.
– Då har vi ändå bara räknat de som är bevisat högerextrema eller främlingsfientliga, säger Michael Privot.
Han är orolig för att EU inte inser allvaret och pekar på statistik som OECD har tagit fram, som visar att vi i dag i Europa har lika stora ekonomiska skillnader som vi hade år 1910, innan första världskriget.
– Vi vet ju vad som hände efter det, säger Michael Privot. Det är en signal som EU Joanna Maycock, generalsekreterare för jämställdhetslobbygruppen EWL (European Women’s Lobby), hoppas att det höga antalet högerextrema kandidater kan skaka om mittenpartierna och få dem att tydligare positionera sig mot de högerextrema. Detta genom att tydligt ta ställning för mänskliga rättigheter och driva frågor om jämställdhet och antirasism.
– Det kan bli en chans för dem att tala till väljarna, vi hoppas att de tar den vägen, säger Joanna Maycock.
Läge att byta strategi
Michael Privot har vid en tidigare intervju för Feministiskt perspektiv pratat om liknande händelseförlopp; att mittenpartierna antingen kommer välja att tydligt ta avstånd från rasism och misogyni, eller att de istället väljer att överta de högerextremas politik. Vilket han menar är vad som hänt de senaste 20 åren.
Siffrorna är fortfarande inte helt klara, men EWL tror att det kommer att sitta fler kvinnor i parlamentet den kommande mandatperioden än det gjorde den förra.
– Men vi måste komma ihåg att kvinnor inte är synonymt med feminister, säger Joanna Maycock. Många oroar sig för att det har kommit in rasistiska och EU- kritiska röster, men många glömmer att de ofta är djupt misogyna också.
Mycket är fortfarande inte klart. Front national, som växt med 21 platser sedan förra mandatperioden, kan komma att bilda en ny partigrupp, men det är osäkert med vilka det i så fall skulle vara. Tidningen Expos chefredaktör Daniel Poohl säger till SvD att högerextrema partier brukar ha svårt att samarbeta.
– Ju mer de börjar kohandla och kompromissa desto större är risken att de inte kan hålla samman, säger han till SvD.
Samarbete över blocken
Det är också oklart hur majoriteten kommer att se ut i parlamentet.
– Vi hade förhoppningen att det skulle bli en majoritet av progressiva partier, S&D, EFA, ALDE, GUENGL och vänsterpartier men tyvärr kommer det inte att bli så, säger Michael Privot. De har inte fått tillräckligt med röster.
Brittiske statsvetaren och forskaren Simon Hix förutspådde att det skulle komma in cirka 100 högerextrema till den här mandatperioden, något som nu visar sig stämma ganska bra. Han menade att det som då skulle hända, som Michael Privot också nämnt, är att de största grupperna, socialdemokraterna (S&D)och kristdemokraterna (EPP) skulle behöva samarbeta i en större utsträckning. Det samarbetet är Michael Privot rädd ska innebära sådana kompromisser att det blir mindre fokus på värdefrågor och jämlikhet.
