Det befarade låga valdeltagandet i Spanien uteblev och landade på drygt 45 procent. Valresultatet innehöll däremot flera skrällar. Regeringspartiet Partido Popular (PP) behåller positionen som största parti med 16 mandat, men tappade sju platser jämfört med valet 2009. Ännu sämre gick det för socialdemokratiska Partido Socialista Obrero Español (PSOE) som backade från 23 mandat till 14. De två största partierna backar alltså från 47 till 30 av Spaniens totalt 54 mandat.
Den vanligaste bedömningen är att medborgarna tappat förtroende för de etablerade partierna efter den ekonomiska krisen och de impopulära sparpaket som regeringen genomfört. Medborgarna straffar därför PP, men även PSOE som ses som medansvariga. I Spanien pratas det nu om slutet för det tvåpartisystem som dominerat landets politik sedan diktaturens fall 1975.
Minskad pessimism
Valets stora vinnare blev det nystartade partiet Podemos (Vi kan), som får skicka fem EU-parlamentariker till Bryssel. Vänsterpartiet Podemos har sitt ursprung i den breda proteströrelse som bildats under krisåren och överraskade stort i valet. Tredje största parti blev en annan vänsterkoalition, La Izquierda Plural (Den pluralistiska vänstern) med 6 mandat. Samtidigt som den socialliberala koalitionen Union Progreso y Democracia (Union för framsteg och demokrati) fick 4 platser i parlamentet. Det spanska feministpartiet Iniciativa Feminista, som tagit inspiration från svenska F!, fick totalt 0,16 % av rösterna.
Lucía Martínez Odriozola, ordförande för det baskiska journalistförbundet och medgrundare av den feministiska nättidningen Píkara Magazine, menar ändå att det är oroande att PP inte tappat mer i väljarstöd. Flera av dess ledande politiker utreds för mycket allvarliga korruptionsanklagelser, och hon menar att PSOE:s svaga agerande i opposition bidragit till att valresultatet inte påverkats i någon högre grad.
– De växande partierna, som Podemos, är lovande, men skulle vara det än mer om de sett till att skapa jämlika partistrukturer. De feministiska partierna övertygar inte. Men genom att vi nu fått slut på tvåpartisystemet har vi fått tillbaka lite optimism, eller i alla fall minskat pessimismen, säger Lucía Martínez Odriozola.
Fascistiska tendenser
Till skillnad från i andra krisdrabbade länder i Europa så lyser högerextrema partier med sin frånvaro i Spanien. Mindre partier på vänsterkanten har vuxit när de stora partierna tappat i förtroende. Anabel Sanz från organisationen FeministAlde i Bilbao menar att Spanien saknar högerextrema partier eftersom sådana strömningar får plats inom regeringspartiet PP. Som exempel på ultrakonservativa åsikter tar hon förslaget på förändringar av abortlagen, som innebär att rätten till fri abort, som kvinnor fick tillgången till så sent som 2010, tas bort. Om lagen går igenom kommer abort endast att vara tillåtet om kvinnans psykiska eller fysiska hälsa hotas eller om hon blivit våldtagen och polisanmält brottet.
Tydliga fascistiska tendenser finns också hos det konservativa partiet. Det senaste provet på det är den föreslagna medborgarskyddslagen som kraftigt inskränker bland annat demonstrationsrätten och innebär skyhöga böter för den som deltar i en demonstration som saknar tillstånd, skändar den spanska flaggan eller fotograferar en polis.
PP anklagas sällan för rasism eller främlingsfientlighet, vilket tydligt skiljer dem från de högerextrema partier som är på frammarsch i exempelvis Frankrike. Och visst finns det högerextrema partier även i Spanien. I de senaste lokalvalen 2011 fick de knappt 1 procent av rösterna och trots att de har lågt stöd så tyder trenden på att de växer.
Kvinnors röster oroar
Debatten om medborgarskyddslagen och förändringarna av abortlagstiftningen har delvis hamnat i skymundan under EU-valrörelsen, men sluttampen på valrörelsen i Spanien handlade till viss del om ”machismo”. Det var efter att PP:s första namn Miguel Arias Cañete sagt att ”en man som är intellektuellt överlägsen en kvinna i en debatt blir anklagad för att vara manschauvinist” som debatten drog igång.
PSOE:s huvudkandidat Elena Valenciano, som uttalandet syftade till, svarade med att säga att Europa-valet till stor del handlar om jämställdhet och att högern är rädd för hur kvinnor kommer att rösta. Nu återstår att se hur resultatet i EU-parlamentsvalet påverkar regeringspartiets självförtroende. PP har egen majoritet i parlamentets båda kammare och kan således rösta igenom sina hårt kritiserade lagförslag, medborgarskyddslagen och förändringarna av abortlagstiftningen, utan stöd från andra partier. Men frågan är hur taktiskt det är.
Processen för att få igenom medborgarskyddslagen pågår, medan förändringarna av abortlagen har stått stilla. Innan regeringen kunnat gå vidare har de varit tvungna att invänta remissutlåtande från domstolsväsendet, ett utlåtande som dröjt.
Valstrategi avgör
Ordförande för Spaniens största familjeplaneringsorganisation FPFE, Luis Enrique, tror att det var ett medvetet val av PP att dra ut på processen till efter EU-parlamentsvalet, för att undvika att tappa röster. Han menar att förändringarna av abortlagen kommer att få katastrofala konsekvenser och lagförslaget har mötts av stora protester runt om i Spanien. En opinionsundersökning som genomfördes tidigare i år visade att över 80 procent av spanjorerna är emot förändringen av lagen. Trots att motståndet är stort så är förespråkarna för lagen en välorganiserad och högljudd majoritet, som backas upp av den katolska kyrkan, som fortfarande har stor makt över politiken i Spanien.
Aborträttsmotståndarna börjar också tröttna på att omröstningen om lagen aldrig tas upp i parlamentet. Flera abortcenter har anmält att skadegörelsen mot deras kliniker ökat på sista tiden, glasrutor har krossats och fasader har tapetserats med bilder på aborterade foster.
Under nästa år hålls både lokala och nationella val i Spanien, om regeringen vill vara säkra på att få igenom sina lagförslag kommer de behöva införa dem under hösten, men de riskerar då att straffas av väljarna i kommande val.
