Mitt under budgetbehandlingen i riksdagen i veckan passerade Feministiskt Perspektiv 2 miljoner besök sedan starten 2011.

– Det var en uppmaning från Gudrun Schyman till regeringen angående budgeten som sprängde gränsen – ibland går det fort, säger Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt.

Siffrorna kommer från gratisverktyget Google Analytics och är inte att betrakta som vetenskap, menar Bratt, men inte en orimlig skattning då statistiken följts löpande under hela perioden:

– Enligt mätverktyget är det dryga 2 miljoner besök som genomförts av drygt en miljon olika användare. Det är hisnande siffror, som avser vårt upplåsta material. Det är inte utan att en tänker på hur det skulle ha sett ut om vi kunnat låsa upp mer.

Enskilda artiklar

Precis som för andra aktörer är det enskilda artiklar som drar upp snittet. Under 2014 ligger så här långt är det en artikel om mordförsöket på aktivisten Showan Shattak i Malmö av Hanna Höie som toppar antalet besök, tätt följt av Annika Hamruds artikel om sverigedemokratiska väljares mediekonsumtion. Därefter kommer gymnasieleven Maja Thedéens larm om situationen för hbtq-elever på Södra latin Stockholm och Gudrun Schymans uppmaning till regeringen i veckan, att återremittera budgeten till finansutskottet.

– Vi får ofta frågor om hur vi resonerar angående upplåst material och i grunden är det presstödsnämndens besked att vi får låsa upp 20 procent av innevarande nummer som gäller. Sedan har vi hela tiden låtit opinionsmaterial vara upplåst enligt idén att ”åsikter är gratis” – till skillnad från journalistik.

”Plågsamt att låsa material”

Utöver det får antalet liggande artiklar och angelägenhetsgrad styra.

– I stort sett önskar alla att vi ska låsa upp mer material – såväl skribenter som medverkande eller läsare och – ja, även vi själva. Det är plågsamt att låsa in material, säger Bratt.

Om antalet besökare på det upplåsta materialet fortsatt att öka sedan starten ligger antalet betalande prenumeranter ganska stadigt mellan 2000-2500. Just nu behöver det fyllas på.

– Vi känner av att vi är presstekniska pionjärer. Sedan vi startade har det inte tillkommit en enda ny prenumererad, presstödsfinansierad så kallad lågfrekvent nyhetstidning på webben. Vår bedömning är att det handlar om kostnaderna för det tekniska arbetet och läsarnas ovana att betala för journalistik på nätet som ligger bakom detta. Våra betalande prenumeranters insats för dessa besökssiffror kan inte underskattas. Det är helt enkelt ett fåtal som möjliggör de här besökssiffrorna, säger Bratt.

Behöver fler betalande

Just nu kampanjar Feministiskt Perspektiv för att få ihop de prenumeranter som behövs för att säkra presstödet på den nivå som krävs för att utgivningen ska fungera:

– Vi saknar omkring 200 prenumeranter för att slippa halka ner på den lägsta nivån som ger betydligt mindre i presstöd. Vi genomlevde det 2013 och det var för tungt. Vi upplever också att vi behövs mer nu än tidigare. Situationen på mediemarknaden och det politiska läget gör att det känns mer angeläget än någonsin.

– Vi växlade upp utgivningen i september av samma skäl. Teknikaliteter i regelverket gör dock att vi får mindre presstöd för den ökad utgivningen om vi halkar ner under 2 000-prenumerantsnivån i den här utgivningstakten än som veckotidning. Klarar vi 2 000-gränsen får vi istället en halv miljon extra och kan göra mer, bättre och kanske också justera arbetsvillkor och arvoden till en rimligare nivå.

Vädjar till dem som har råd

Precis som den feministiska sfären utgörs Feministiskt perspektivs betalande prenumeranter av såväl aktivister som forskare, politiska aktörer, jämställdhetsarbetare och organisationer:

– Vi vädjar nu till dem som har råd. Det finns tillräckligt många feminister för att säkra vår utgivning och med en ny valrörelse i antågande skulle det vara skönt att veta att utgivningen är tryggad, säger Bratt.