Egyptens konstitution är nu bearbetad och antagen av en ny konstitutionskommitté som utnämndes efter det Muslimska brödraskapets fall. Förslaget ställs den 15 januari inför en folkomröstning. Efter detta, planeras parlaments- och presidentval.

Den nya konstitutionen väcker både hopp och oro. Mer än 20 artiklar i det nya konstitutionsutkastet påverkar direkt och indirekt kvinnors status och rättigheter positivt, bedömer kvinnoorganisationerna. De artiklar som uppfattas som viktiga framgångar för kvinnors status handlar om att:

• staten är förpliktad att garantera jämställdheten mellan kvinnor och män i alla livets områden.(Artikel 11)

• barnäktenskap förbjuds. (Artikel 89)

• staten måste följa alla ratificerade internationella avtal, bland dem Convention of the Elimination of Discrimination Against Women (CEDAW), ett avtal som många regimer i regionen vägrar att erkänna och implementera. Dessutom kriminaliseras diskriminering och trafficking.(Artikel 93, 53)

• staten får uppgiften att bekämpa diskriminering av alla dess former samt skydda kvinnor mot våldet. (Artikel 11, 80)

• medborgarskap ska tillhöra alla som är födda i landet och kan föras över till barnen både från fader och moder. (Artikel 6)

Möjligheter och risker

Omar Ahmed är ordförande för Egyptian Women’s Union. I ett telefonsamtal från Kairo förklarar han att den nya konstitutionen är betydligt bättre än alla tidigare. Fast inte 100 procent bättre, påpekar han.

– Inte så att vi som NGO, efter en revolution, är helt nöjda med allt i innehållet, men de paragrafer som har med kvinnors rättigheter att göra är betydligt förbättrade. Även om de i sin helhet fortfarande inte motsvarar vårt ideal. Därför kommer vi att vidare kämpa för kvinnors rättigheter, när vi har ett valt parlament och en ny regering.

Förbättringarna som Ahmed betonar handlar bland annat om paragrafen som ger egyptiska kvinnan rätt att behålla sin nationalitet och föra den vidare till sina barn, något som tidigare förbehölls fadern och skapade problem i de allt mer vanligt förekommande blandade äktenskapen, förklarar han. 25 procent kvotering för kvinnor i lokala kommunala val godkändes också. Egyptian Women’s Union kritiserar konstitutionskommittén, i likhet med många andra kvinnoorganisationer, för att den röstade ner kravet på kvotering till parlamentet.
– Vi kämpade för att försäkra kvoteringen för kvinnor i parlamentsvalet men den gick inte igenom och vi är mycket besvikna. Därför kommer det att bli en utmaning att få in kvinnorna på valbara platser inför det kommande valet.

Omar Ahmed bedömer att den nya konstitutionen kommer att bli godkänd i den kommande folkomröstningen.

Azza Kamel

Azza Kamel, kvinnorättsaktivist och ordförande i organisationen ACT i Kairo, uppfattar den nya konstitutionen i sin helhet som bra för demokratin i Egypten. Hon tycker att dess innehåll, i jämförelse med de tidigare, ger större frihet till medborgarna men hon kritiserar paragrafen som ger militären makt över valet av försvarsminister och legaliserar militära domstolar. Kamel tycker i likhet med de flesta inom kvinnorörelsen att den nya konstitutionen är mer kvinnovänlig än de tidigare i Egyptens historia. Fast hon är bekymrad över att den omdiskuterade artikel 2, enligt vilken sharialagarna är den främsta källan för lagstiftningen, kan påverka lagtolkningen i framtiden.

– Att artikel 2 är kvar, har gjort att en del islamister såsom salafisterna planerar att rösta ja, trots att de kanske inte gillar många andra artiklar. Artikel 3 i den nya konstitutionen är heller bra. Den erkänner bara islam, kristendomen och judendomen som officiella religioner och utesluter alla andra mindre trossamfunden.

Kamel tror att de flesta kvinnorättsaktivisterna överväger att rösta ja den 15 januari.

– Jag kommer att rösta ja, trots mitt missnöje med paragrafen om militärens makt, eftersom vi behöver gå vidare nu och komma över denna övergångsperiod.

Militärt system

Mina Naguib är egyptisk bloggare och aktivist som kämpade både mot Mubaraks regim och senare mot Morsi och Brödraskapet. För tillfället studerar och arbetar han i Stockholm. Till skillnad från Kamel och Ahmed, kommer Naguib att bojkotta folkomröstningen. För honom är det en självklarhet att inte delta. Många aktivister i Egypten greps under de senaste dagarna eftersom de uppmanade till bojkott eller att rösta nej.

– Just att de griper folk på det här viset för att de manar till bojkott är tecken på att jag har fattat rätt beslut! Den nya konstitutionen är inte bara dålig, den är hemsk, värre än den som brödraskapet skrev ihop. Värst är att militära domstolar legaliseras, landets statsminister tillåts inte att välja försvarsminister. Det betyder att Egypten kommer att ha ett till hälften militärt system.

Yttrandefriheten blir enligt denna nya konstitution mer begränsad, anser Naguib. Han nämner också inskränkningen av religionsfriheten som begränsas enbart till de tre stora Abrahamitiska religionerna, något som Kamel också uppmärksammade. För Naguib är det ofattbart att rösta ja till en sådan konstitution som cementerar militärens makt över alla andra. Även om det finns några bra artiklar rörande kvinnors rättigheter, bland dem att kvinnor kan bli domare och att inget politiskt parti kan bildas på religiösa grunder, tycker Mina Naguib inte att egyptier ska godkänna en sådan grundlag som strider mot civilas grundläggande rättigheter.

Utrymme för positiva tolkningar

Salma Nagy är aktiv både som politiker och kvinnorättsaktivist. I egenskap av kvinnorättsaktivist, har hon en annan analys av läget i Egypten och till skillnad från Naguib, kommer hon att delta i folkomröstningen. Hon har bestämt sig för att rösta ja, fast hon medger att detta var ett tufft beslut.

– I dagens läge tror jag att alla de som var med i revolutionen 2011, och fortfarande kämpar för ett progressivt samhälle, står inför ett tufft val. Många är kluvna, vet inte hur de ska rösta. Men jag personligen har bestämt mig. Jag tycker att vi inte ska ge upp allt för att vi vill ha allt. Vi måste kunna välja vår kamp. Det kanske inte är en happy story, men det är verkligheten. Jag är nöjd med de artiklar som rör kvinnors rättigheter och vill ärligt talat inte riskera dem genom att rösta nej till konstitutionen. Det finns ingen garanti för att en ny konstitutionskommitté kommer fram till lika bra lagar för kvinnor.

Den nya konstitutionen garanterar större frihet och mer progressiva rättigheter, poängterar Nagy och nämner artikeln om kvinnors rätt att föra nationaliteten vidare till sina barn och att Egypten ska följa CEDAW överenskommelsen bland de viktigaste. Men till skillnad från Azza Kamel anser inte Nagy att artikel 2 i den nya konstitutionen kan begränsa konstitutionen inom sharialagars ram.

– I den tidigare grundlagen som vi hade från 1971 och sedan efter revolutionen från 2012 under Morsi, var kvinnors lika rättigheter kopplade till sharialagarna som erkändes som källan till lagstiftningen. Detta gjorde att kvinnors rättigheter blev begränsade och öppna för tolkning. Det är första gången vi har en speciell artikel just om kvinnors lika rättigheter i grundlagen. Och för första gången har vi rättigheter för kvinnor som inte går att inskränka genom att använda de religiösa lagarna. I artikel 2 av grundlagen står nu sharialagarnas ”principer” som källa. Principerna är redan beskrivna enligt islamkunniga och de är mycket breda och lämnar utrymme för positiva tolkningar, hävdar Nagy.

– Jag håller med dem om denna åsikt. Det är olyckligt och skamligt att vi ska ha militärdomstol för civila i vår grundlag, att militärens makt överstiger presidentens och parlamentets. Men mitt beslut grundas på den nya konstitutionens helhet. Vi ska inte glömma att det var islamisterna som först kom överens med militären och godkände dessa maktofullkomligheter. Låt oss föreställa oss att detta utkast till konstitution avvisas i folkomröstningen och en ny kommitté utnämns för att omskriva den. Jag tror inte att det med dagens maktbalans i vårt land, finns någon politisk kraft som vågar röra dessa artiklar om militärens makt. Jag röstar nu på konstitutionen som förbättrar civilrätten och kvinnors rättigheter och sedan tar jag kampen för andra frågor, en i taget, påpekar Salma Nagy.

Kommer den nya konstitutionen med förbättrade rättigheter för kvinnor att höja kvinnors status i samhället?

– Jag ser den nya konstitutionen som ett steg framåt, men vi har betydligt större problem när det kommer till folks attityder. Sociala rörelser och feminister måste jobba med samhällets syn på kvinnor genom att utnyttja dessa nya lagar. Vårt problem är att konservatismen är stark i Egypten, och det gäller inte bara islamisterna. Även de som kallar sig för liberaler och sekulära är konservativa när det gäller kvinnofrågan. Många liberaler inom konstitutionskommittén röstade faktiskt mot kvotering för kvinnor i parlamentet.

Rana Allam

Avslutningsvis bad jag Rana Allam, krönikor och redaktionschef för dagstidningen The Daily News Egypt, att beskriva den nya situationen, då revolutionens berömda aktivister grips, det muslimska brödraskapet olagligförklaras och all försoning med dess anhängare bromsas, samtidigt som den nya konstitutionen cementerar militärens makt, allt detta efter en revolution med krav på frihet och folkmakt.

Är den nya konstitutionen en viktig för att landet ska kunna gå vidare?

– Jag tror inte att den nya konstitutionen spelar någon större roll, den påverkar varken situationen till det bättre eller sämre jämfört med det vi i decennier har befunnit oss i. Militärens makt var redan oberörbar i Egypten. Inrikesministerns makt har också varit oåtkomlig, utan att det står i konstitutionen. Att legitimera militärdomstolar för civila ger bara militären den formella legitimiteten i vad de redan håller på att göra. I praktiken kommer våra liv inte att påverkas av konstitutionen. Muslimska brödraskapet kommer inte heller att försvinna. De är för många för att elimineras. Om deras ledare i dag sitter fängslade, kommer nya ledare att trädda fram. Det går inte att döda eller fängsla alla deras anhängare. De jobbar vidare under jorden som de gjort de senaste 80 åren och de reser sig igen när tiden är rätt, kanske till och med starkare än tidigare.

Är revolutionen död?

– Förtryck och stränga åtgärder mot journalister och sekulära aktivister kommer att fungera under en tid, men så länge Egypten lider av samma problem som tidigare, kommer nya aktivister att resa sig. Vi ska inte glömma orsakerna till revolutionen 25 januari 2011. Det handlade mest och främst om all förnedring som drabbade folket, att de led av korruption, fattigdom, polisbrutalitet, att behandlas respektlöst i sitt eget land. Utan nytt ledarskap, vilka än de kommer att vara, ledare som kan lösa dessa problem, kommer revolutionen att fortsätta, oavsett hur många aktivister de fängslar eller dödar och oavsett vilka konstitutioner man godkänner.