På plats under mötet fanns bland andra direktören för förskoleförvaltningen Andreas Norbrandt och Rose-Marie Carlsson, ordförande i förskolenämnden och sammanlagt deltog 15 politiker och tjänstemän. En av initiativtagarna till mötet, 
Hanna Höie, inledde med att beklaga situationen:

– Förra året var jag faktiskt på väg att flytta härifrån för att förutsättningarna för min familj att bo här fanns inte, och forsatte:

– Malmö måste vara en stad för alla, även barnfamiljer.

Stopp sedan jul

Redan före jul var det stopp. Då tvingades majoriteten av förskolorna i Malmö att utöka sina barngrupper med ett barn till med undantag för några förskolor som redan var hårt belastade. I början av januari meddelade förskoleförvaltningen 981 familjer att inga platser fanns. Det innebär brott mot skollagen. Förskoleförvaltningen har nu vaskat fram omkring 200 platser och de jobbar med att lösa resterande. Men enligt förvaltningen kan det i värsta fall dröja till augusti innan alla får en plats.

Andreas Norbrandt från förskoleförvaltningen beskrev hur arbetet med att hitta platser fortskrider och förklarade att just nu letar man efter tillfälliga lokaler och att det kan lösa situationen för mellan 500–700 barn:

– Vi har beställt 1 200 platser som vi räknar med ska vara färdiga i höst, sade han men lade till att under samma tid kommer 700 platser att avvecklas på grund av att kvaliteten inte är tillräckligt hög. Ett stort problem för Malmö stad förutom själva platsbristen är bristen på personal:

– Det utbildas alldeles för lite förskolelärare. Det vi behöver för att klara våra kommande utmaningar är nästan 400 nya förskolelärare om året, sade han på mötet som var fullsatt.

Försämrad välfärd

Feministiskt Perspektiv har också varit i kontakt med Martina Skrak, vänsterpartistiskt kommunalråd med ansvar för bland annat jämställdhet. Hon förklarar att det inte bara är viktigt att det finns tillräckligt med förskoleplatser utan också att dessa håller god kvalitet. Hon understryker att den borgerliga regeringens sänkta skatter och sänkta kommunbidrag påverkar den gemensamma välfärden:

– Varje år försvinner det en summa som motsvarar 20 000 förskolelärare i ren vinst av våra skattepengar till privata bolag. Någon får ta smällen och betala – våra förskolebarn, de äldre och sjuka, och kvinnor som får lösa vardagen på annat sätt när samhället sviker, säger hon per mail.

I en intervju med Feministiskt Perspektiv vidareutvecklar Hanna Höie problemen som är kopplade till bristen på förskoleplatser. Det är inte självklart att en förälder som inte får förskoleplats kan ta ut föräldraledighet med kort varsel. Det innebär att även de som har sparade föräldradagar kan ha svårt att få det att gå ihop. Och om arbetsgivaren inte godkänner föräldraledigheten, den måste ansökas minst två månader i tid för att arbetsgivaren ska vara skyldig att ge den, kan resultatet bli ogiltig frånvaro:

– Det är något som i värsta fall kan leda till att man förlorar jobbet, säger hon.

Lagbrott från kommunen

Den som är hemma med barn är inte längre till arbetsmarknadens förfogande vilket innebär att personen inte kan ansöka om a-kassa eller aktivitetsersättning. Det går inte heller att ansöka om försörjningsstöd ifall en person är gift eller är sambo. Då har partnern försörjningsplikt.

Det som alltså är ett lagbrott från kommunens sida, det vill säga att förskoleplatser inte ordnas för den som anmält önskan om plats inom fyra månader, kan leda till svåra konsekvenser – för föräldrar och barn. Trots det finns det ingen ersättning att söka för den situation som uppstår på grund av kommunens tillkortakommande. Regeringen utreder om det ska införas en väntepenning, som ska vara kopplad till föräldraförsäkringen och motsvara föräldrapenningen. Men för det krävs en lagändring.

Hanna Höie förklarar att hennes familj har klarat sig genom att familjen har två inkomster, sparade föräldradagar och semester att ta ut samt vänner och familj som har ställt upp och hjälpt till. Men, betonar hon, alla är inte lika lyckligt lottade:

– Jag undrar fortfarande om det finns de som som förlorade sitt skyddsnät förra våren. Jag hoppas verkligen att det inte är någon som gör det den här gången. För det enda Malmö stad gör om man frågar är att hänvisa till socialen.

”Tar inte jämställdhet seriöst”

För de som inte kan lösa situationen kan bristen på förskoleplatser ge långtgående svåra konsekvenser. Den som är hemma med barn utan att vara föräldraledig förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Detta slår särskilt hårt mot kvinnor, som ofta får lägre inkomst då de fått barn. Då kvinnor tar ut mest föräldraledighet, oftast är hemma med sjuka barn samt går ner i arbetstid sjunker deras SGI. Hanna Höie pekar på jämställdhetsaspekten och det faktum att Malmö stad har jämställdhetspolicy som alltså sätts på skam av förskolebristen:

– Det här vittnar om att staden inte tar jämställdhet seriöst. Malmö stad försämrar aktivt situationen för kvinnor med barn, vi blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden, våra inkomster försämras, vi får gå hemma längre och mer av det oavlönade hemarbetet kommer att hamna på oss.